– Det gör mig så ont och det har tagit mig så hårt. Det var vanligare än vi tror, säger Erik Skoglund sorgset.
– Om jag visste var de var begravda skulle jag gå dit med en blomma.
Erik Skoglund, Vallen, Mörön, förekommer titt som tätt på sociala medier med tema Luleå. Han forskar om Luleå, särskilt gärna om Ersnäs, Antnäs och de andra sörbyarna.
Han har bland annat hittat tidningsnotiser i Norrskensflamman från början av förra seklet om två kvinnor som dött sedan de försökt avbryta sina graviditeter genom att äta ämnen med fosfor.
Dessa kvinnor tog till något av det allra värsta för att abortera sina foster och avbryta oönskade graviditeter. De torde ha varit medvetna om riskerna med att äta fosfor. Tillvägagångssättet var inte ovanligt bland dem som ville avbryta en oönskad graviditet.
I ett fall har Erik Skoglund genom idog forskning hittat den förmodade pappan. Han var brorson till husbonden till den unga kvinnan som berättas om i tidningen den 23 februari 1927:
"Fosterfördrivningsfall i Vallen. För ett par dagar sedan avled å Luleå lasarett en ung flicka fr. Vallen under omständigheter, som kommo vederbörande att misstänka att fosterfördrivning förelåg. Saken är överlämnad till länsstyrelsen och obduktion kommer att företagas idag."
Den 25 februari följer tidningen upp med följande: "Obduktion. D:r Wadenius i Gammelstad har nu verkställt obduktion i anledning av att en 19-årig flicka från Vallen avlidit å Luleå lasarett efter misstänkt fosterfördrivning. Ärendet går nu vidare för rättsmedicinsk undersökning. Någon kriminalaffär blir det inte, då ju den ev. skyldiga med livet sonat sin förseelse."
Norrskensflamman har fel. Den 29 april skriver tidningen: "Fosterfördrivningsaffär med efterspel. Som tidigare meddelats avled å lasarettet i Luleå i februari i år ..... från Vallen som följd av ett misslyckat fosterfördrivningsförsök. Saken har nu fått rättsligt efterspel, i det landsfiskalen i Gammelstad för delaktighet i brottet anhållit en person från S Sunderby. Den anhållne har å apoteket inköpt det fosformos, varmed fosterfördrivning sedermera verkställts o. då han varit medveten om, vartill det skulle användas föreligger delaktighet. Enligt vad landsfiskalen meddelat föreligger emellertid synnerligen förmildrande omständigheter, och den anhållne kommer troligen icke att häktas utan blir stämd till tinget."
Fosformos var ett gift mot skadedjur (råttor, möss, kråkor mm). Det innehöll fosfor, men gick lätt att köpa utan recept på apotek.
De ovan nämnda "synnerligen förmildrande omständigheter" var tydligen inte mera viktiga än att mannen, som var född i Ersnäs, den 11 juli samma år dömdes av Häradsrätten i Luleå tingslag till två månaders fängelse (villkorligt) för barnamord. Uppgiften har Erik Skoglund hittat i Polisunderrättelse den 11 augusti 1927.
Två månaders fängelse villkorligt. För barnamord.
Flickan från Vallen som dog 1927 hade en föregångare, en annan kvinna som dog på Luleå lasarett i maj 1924.
– Hon skulle resa hem till Vallen efter avslutad tjänst, men kunde naturligtvis inte komma hem och vara gravid, berättar Erik Skoglund.
I Flamman står: "Självmord? Vid middagstiden i fredags infördes till lasarettet en tjänsteflicka från Södra Sunderbyn, vilken hastigt insjuknat och var vid framkomsten till lasarettet sanslös. Ett par timmar efter ankomsten till lasarettet avled flickan utan att han återfått sansen och under symptom, som tydde på förgiftning."
"Tjänsteflickan" var 29 år när hon avled, enligt Erik Skoglunds forskning.
Försäljningen av fosfortändstickor med gul fosfor förbjöds i Sverige 1901, men de tillverkades till 1921. I de nordiska grannländerna förbjöds de betydligt tidigare. De ersattes med säkerhetständstickor, de som "”Tända endast mot lådans plån”", sades i reklamen. För att kallas säkerhetständstickor, skulle detta vara uppfyllt och plånet på tändsticksasken skulle bestå av ofarlig röd fosfor.