Två år efter visselblåsarlagen – de flesta ärendena avskrivs

Visselblåsarlagen har använts av medarbetare i länets kommuner i olika utsträckning sedan införandet, men nästan alla ärenden har avskrivits. Orsaken är att de inte bedöms falla in i det som lagstiftningen menar med visselblåsning.

"Det finns ett jättestarkt meddelarskydd för alla anställda inom det offentliga. Det skyddet är starkare än det som visselblåsarlagen ger" säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet.

"Det finns ett jättestarkt meddelarskydd för alla anställda inom det offentliga. Det skyddet är starkare än det som visselblåsarlagen ger" säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet.

Foto: Elisabeth Hedman/Tor Johnsson

Luleå2024-05-03 06:00

Sedan juli 2022 är alla offentliga arbetsgivare med fler än 50 anställda skyldiga att ha en visselblåsarkanal. Privata arbetsgivare blev samtidigt skyldiga att tillhandahålla en kanal om antalet anställda översteg 249, något som senare sänktes till 50. 

En visselblåsare är kortfattat en person som slår larm om oegentligheter och missförhållanden, ofta på den egna arbetsplatsen. En visselblåsare har rätt till skydd mot repressalier från sin arbetsgivare och har rätt till skadestånd om detta ändå sker. 

I de kommuner i länet som NSD bevakar har bara ett fåtal ärenden lett vidare till utredningar sedan visselblåsarfunktionen blev ett lagkrav. Det visar svaren på de enkätfrågor som vi skickat ut. 

I Luleå, avskrevs samtliga ärenden som inkom under 2023–2024. Orsaken uppges vara att de inte är visselblåsarärenden i lagens mening och hanteras därmed på andra sätt. Kommunen har haft mellan 10-20 ärenden per år sedan införandet. 

Att ärendena inte behandlas som visselblåsarärenden beror på att de helt enkelt inte bedöms handla om några allvarliga missförhållanden, skriver kommunens HR-strateg Britta Häggkvist i svaret till NSD. På följdfrågan om funktionen bedöms ha lett till en bättre arbetsmiljö, svarar hon: 

"Vår förhoppning är att alla anställda i Luleå kommun upplever att de kan föra en öppen dialog om eventuella problem på arbetsplatsen och med förtroende vända sig till arbetsgivaren om frågor eller problem uppstår. Om det inte är möjligt ger visselblåsarfunktionen möjlighet att anonymt anmäla oegentligheter eller misstanke om missförhållanden som strider mot EU-rätt eller svensk rätt samt andra missförhållanden som det finns ett allmänintresse av kommer fram". 

Av svaret framgår också att övriga synpunkter som kommer fram via visselblåsarkanalen skickas till berörd verksamhet för bedömning om det kan göras förbättringar. 

I Pajala kommun, med knappt 6 000 invånare, är antalet anmälda ärenden sedan visselblåsarfunktionen började användas 36 stycken. Bara två bedömdes falla inom lagstiftningen.

– En hel del av de anmälningar vi har fått in genom visselblåsarkanalen är i själva verket av arbetsmiljökaraktär. Då har vi ett annat system för att hantera dem, säger kommunens HR-chef, Håkan Nilsson. 

undefined
Pajala kommun har fått in 36 anmälningar via sin visselblåsarfunktion, men alla utom två har avskrivits då de bedöms falla utanför lagstiftningen.

Om ett ärende enligt lag inte är ett visselblåsarärende avskrivs det, men det betyder inte att det lämnas utan åtgärd, uppger Håkan Nilsson. 

– Vi tittar på dem och om det finns något som behöver hanteras vidare så gör vi det. Men visselblåsarkanalen är ingen allmän klagomur, om man säger så, det handlar inte om att man är missnöjd med chefen eller om att det är för lite personal på arbetsplatsen. 

Journalistförbundet, journalisternas fackliga organisation, har riktat kritik mot lagen, bland annat för att den riskerar att överkugga det meddelarskydd som finns i den svenska grundlagen.   

– Det finns ett jättestarkt meddelarskydd för alla anställda inom det offentliga. Det skyddet är starkare än det som visselblåsarlagen ger. Arbetsgivare har inte, varken genom åren eller i samband med att visselblåsarlagen infördes, informerat om meddelarskyddet i samma utsträckning. Där finns ju ingen tröskel för vilken typ av information du kan lämna till en journalist, med undantag för vissa hemliga dokument, säger Journalistförbundets ordförande, Ulrika Hyllert. 

undefined
Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet, konstaterar att tröskeln för att ett ärende ska falla in under visselblåsarlagstiftningen är hög.

Hon tar som exempel att en anställd inom en offentlig organisation kan avslöja för en journalist att hen utsätts för diskriminering på jobbet.    

– Om personen istället använde sig av visselblåsarkanalen är det ju ett ärende som skulle bli avskrivet och personen skulle tänka att det inte var någon idé att slå larm.    

Utifrån frågor som Ulrika Hyllert får i ämnet från personer som inte är journalister upplever hon att det finns en sammanblandning mellan vad en visselblåsare är, alltså en person som använder sitt meddelarskydd och pratar med en journalist och med själva visselblåsarlagen.    

– Kommuner och andra offentliga organisationer har ett stort ansvar att informera, inte bara om visselblåsarlagen utan också om meddelarskyddet och anställdas rätt att använda det. Det är också en säkerhetsventil i samhället, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!