Tufft sparpaket - 213 ska bort
Luleås skolor står inför en sparchock. Kommunen vill säga upp 213 personer, frysa investeringarna och tidigarelägga skolstängningar.- Det här går inte ihop, inte om vi ska uppfylla skollagen, säger Eva-Maj Hedenström, Lärarförbundet.
Foto:
Stick i stäv
Eva-Maj Hedenström är lokal ordförande för de 1 700 aktiva lärarna i Luleå som är medlemmar i Lärarförbundet. Hon tycker att de aviserade personalneddragningarna är märkliga, även om det ännu inte är specificerat hur många av de 213 som är lärare.
- Vi tycker att man först måste se över lokalfrågan innan man alls börjar prata om uppsägningar. Att säga upp lärare går stick i stäv med signalerna från regeringen om att skärpa kvalitetsmålen och behörighetskraven samt införa nationella prov och betyg tidigare, säger hon.
Förödande
Tidigare har Luleå kommun gått ut med erbjudanden om pensionslösningar till 60-åriga lärare för att lösa övertalighet.
Men erbjudandet betecknades som för ofördelaktigt och få nappade. Hedenström ser inte pensionserbjudanden som någon bra lösning.
- Vi kan ju inte göra oss av med alla äldre lärare som har bred kompetens och behörighet, säger hon.
Men om 213 tjänster ska bort och las-reglerna tillämpas så försvinner de unga, nyutbildade lärarna i stället. Är det bättre?
- Oavsett vilka som försvinner är det förödande - förödande för eleverna som får en sämre undervisning, förödande för de som mister sitt arbete och förödande för de som blir kvar och får en mycket svårare arbetssituation, säger Hedenström.
Konsekvensanalys
Några mbl-förhandlingar om de aviserade sparförslagen har ännu inte inletts.
- Innan några uppsägningar överhuvudtaget diskuteras kommer vi att kräva att varje skola gör en organisationsplan och preciserar hur man ska nå målen, med befintlig personal och efter de planerade nedskärningarna. En konsekvensanalys måste göras. Att först göra sig av med kompetent personal och sedan se hur målen ska uppfyllas är att börja i fel ände, säger Eva-Maj Hedenström.
Lööw kritisk
Kommunpolitikern Börje Lööw (v) poängterar att kommunens Coop arena-avtal kostar skattebetalarna mer per år än vad skolan är ålagd att spara.
- Avtalet kostar 15,6 miljoner per år i ökade driftkostnader. Jag tror att skattebetalarna hellre vill lägga pengarna på kommunala kärnverksamheter som skolan, säger han.
Lööw kritiserar skolbesparingarna och menar att det måste göras en politisk prioritering när kommunen ska spara.
- Skola, vård och omsorg är viktiga verksamheter. Då måste vi också slå vakt om dem ekonomiskt. Det går inte att spara rätlinjigt över alla kommunens verksamheter enligt osthyvelprincipen, säger han.
Så jobbar vi med nyheter