På tisdag sker det första av tre möten med allmänheten. Starten sker i Kallax bygdegård, fortsätter dagen efter till Folkets hus i Munksund och avslutas i Skellefteå.
Barbro Grebacken ser samrådet som en möjlighet att låta alla komma till tals.
– Vi får ofta höra att folk tror att allt redan är förutbestämt, men det viktigaste med samrådet är att i det här skedet är ingenting slaget i sten. Mötet är till för att vi ska få in synpunkter och göra förändringar för exempelvis kabelkorridorerna in mot land så att vi kan samexistera med så många som möjligt, säger Barbro Grebacken.
Mellan 1984-89 var Barbro Grebacken bosatt i Luleå, där hon studerade till civilingenjör inom maskinproduktion. I januari 2022 klev hon som projektledare för vindkraftsparken Bores krona.
Svea vind offshore har 14 anställda som arbetar med åtta havsbaserade vindkraftsprojekt längst Sveriges kust från Luleå skärgård ända till Västkusten. Inget av dem är i produktion än.
Projektet Bores krona omfattar sammanlagt 136 turbiner. Vindsnurrorna har en maxhöjd på 350 meter och beräknas producera cirka 13 terawattimmar per år. Planen är att starta elproduktionen 2030.
– Vi har valt att satsa i regioner där vi ser ett stort behov av grön energi i framtiden. Jag tycker att vi har mötts av bra reaktioner från Luleå och Piteå kommun. Jag upplever att det i Piteå har växt fram ett ökat intresse under diskussionerna om tänkbara nya industrisatsningar. Som ett steg två ser vi över möjligheterna att etablera vätgasproduktion på fastlandet, säger Barbro Grebacken.
Luleå och Piteå kommuns stöd är en förutsättning för projektet. De har rätt att lägga in ett kommunalt veto som skulle kunna kullkasta etableringsplaner.
Försvarsmakten har sagt nej, men behöver regeringens stöd för att få gehör för sina invändningar. I väntan på besked fortsätter företaget att arbeta i tron att alla hinder kan övervinnas.
– Försvaret agerar som om de spelar sänka skepp. Vi frågar "kan vi göra så här" och får till svar "nej". Varje gång. Vi får inga motförslag om hur det skulle kunna fungera för båda parter. Vi skulle kunna samarbeta – tror vi – på ett fantastiskt sätt, men där är vi inte i dag.
Sjöfartsverket har uttryckt oro för att vindsnurrorna skulle utgöra ett hinder för sjöfarten, speciellt under vintertid.
– För tre veckor sedan startade vi en nautisk riskanalys som utförs av ett oberoende externt företag. Vi förbereder en work shop tillsammans med Sjöfartsverket, hamnar, lotsar och sjöräddningen. I dagsläget är det ingen som kan säga vilken påverkan dessa vindsnurror kommer att ha på isläget eller sjöfarten, men det är frågor som är mycket viktiga för oss. En förutsättning för vårt projekt är att vi klarar att sköta driften både sommar och vinter, förklarar Barbro Grebacken.
Hur stor procentuell chans ger du att planerna kan bli verklighet?
– Det är omöjligt att svara på. Min förhoppning är förstås 100 procent. Det är bråttom nu. Vi måste göra det som går att göras. Jag kan inte stå och förklara för mina barnbarn att vi såg klimatförändringar komma, men vi struntade att göra någonting. Vi har ett ansvar mot kommande generationer och behöver göra allt som är möjligt. Jag tror att den här vindkraftsparken ger minst negativ inverkan och samtidigt ett stort tillskott av den energi som framtiden behöver.