Trafikverket föreslår en storsatsning på Malmbanan mellan Luleå och Riksgränsen och en storsatsning på vägarna i Skellefteå för att möta industrins gröna omställning, med Hybrit i Gällivare kommun, etableringen av H2 Green Steel i Boden och Northvolts batterifabrik i Skellefteå.
Sammanlagt handlar det om investeringar på cirka tio miljarder kronor, som inte finns finansierade i förslaget till ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033 som Trafikverket presenterade på tisdagen.
Åtgärderna på Malmbanan, som bland annat omfattar dubbelspår på hela sträckan Luleå-Boden, beräknas kosta 7,5 miljarder kronor och Trafikverket föreslår att pengarna ska lånas upp. Banavgifterna kan komma att höjas för att delvis finansiera satsningen.
Åtgärderna på vägarna i Skellefteå beräknas kosta cirka två miljarder kronor, varav förbifart E4 Skellefteå kostar 1,4 miljarder.
Trafikverkets regionala direktör efterlyser ett snabbt besked om finansieringen.
– Det är oerhört bråttom. Om vi inte får till det här ser vi redan nu att år 2030 har vi stora kapacitetsproblem på Malmbanan, det är fullt helt enkelt. Därför måste vi få till de här stora satsningarna och kapacitetsförbättringarna, säger Helena Eriksson.
Trafikverket har graderat i vilken ordning som åtgärderna bör genomföras.
– Ja, vi har planerat och vi har ett tajt samarbete med de större etableringarna och tittar på logistikflöden och optimerar när i tiden de här olika åtgärderna behöver komma på plats.
Efter direktiv från regeringen finns Norrbotniabanan etappen Skellefteå-Luleå nu med i den nationella planen. Sträckan ska börja planläggas under planperioden och Trafikverket anslår tre miljarder kronor. Totalkostnaden för Skellefteå-Luleå beräknas i dagsläget till 23,3 miljarder kronor.
– Det betyder oerhört mycket att Norrbotniabanan i sin helhet är ett namngivet projekt i planen, säger Helena Eriksson.
I den nationella planen har Trafikverket senarelagt färdigställandet av sträckan Dåva-Skellefteå, eftersom det fattas 4,8 miljarder kronor för att göra klart sträckan till 2033.
När kan sträckan till Luleå bli färdig?
– Det kan jag inte svara på i dagsläget, det beror på så många saker, i vilken takt vi får ekonomiska medel från regeringen och i vilken takt som olika tillståndsprövningar rullar på.
Kan man börja bygga Norrbotniabanan från två håll?
– Absolut. Nu när vi har fått startbeskedet kan vi ta oss an den viktiga knutpunkten, hur ska Norrbotniabanans infart till Luleå se ut.
Hur ser ni på det östra alternativet som Luleå kommun föredrar?
– Vi är öppna för ett östligt alternativ, givet att det går att lösa de tekniska utmaningarna. Där utreder vi en öppningsbar bro, om det överhuvudtaget är möjligt och är att rekommendera utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Nu har vi pengar att börja jobba med den typen av utredningar, säger Helena Eriksson.
I nationella planen finns åtgärder finansierade som berör Luleå C, först en flytt av personvagnsuppställningen och sedan en ombyggnad av personbangården.
– Det möjliggör Luleå kommuns planer på en samhällsomvandling i området, säger Helena Eriksson.
Därutöver finns höjd axellast till 32,5 ton på Malmbanan på sträckorna Kiruna-Riksgränsen och Svappavaara-Kiruna, partiellt dubbelspår på järnvägen Sävastklinten-Norra Sunderbyn och en ny mötesstation.