Kommunstyrelsen har fattat beslut om ett markanvisningsavtal som ger LKAB rätt att köpa cirka 120 hektar mark på Svartön av Luleå kommun. Beslutet har kritiserats av delar av oppositionen som pekar på att logistiken och hamnens behov av ytor inte är lösta.
Trafikverket efterlyser besked av kommunen och Luleå hamn hur dessa frågor ska lösas.
– I grunden så är det viktigt att Luleå kommun kan visa en logistiklösning som fungerar så att hamnen fortsätter att vara en allmän hamn öppen för flera aktörer, säger Helena Eriksson, regional direktör på Trafikverket.
Hur lågt kan kravet på kapacitet i en allmän hamnen sättas?
– Det får vi titta närmare på, vi håller på att kika på den frågan precis nu, svarar Helena Eriksson.
Markanvisningsavtalet med LKAB innebär att gruvbolaget ges rätten att köpa ett av två nya kajlägen vid Skvampens nya djuphamn, kajen vid Sandskär samt det mesta av den nya mark som skapas genom utfyllnad av vattenbassängen Skvampen, som ligger mellan malmhamnen på Sandskär och SSAB:s mark.
I ansökan som Luleå hamn lämnade in till mark- och miljödomstolen i projekt Malmporten räknade man med att skapa 56 hektar mark vid Skvampen genom att fylla ut vattenområden med muddermassor.
Kommunens markanvisningsavtal med LKAB innebär att Luleå hamn får tillgång till cirka 19 hektar mark i Skvampen utöver de 24,5 hektar mark som hamnen har tillgång till i Victoriahamnen. Luleå hamn har angett ett framtida behov på 90 hektar.
– Hela tanken med Malmporten är att öka kapaciteten och fördjupa farleden in mot Luleå hamn, då behöver man ytor för att kunna lagra gods. Det är det som Luleå kommun och Luleå hamn får visa att det kommer att fungera, att de har tillgång till de ytor som krävs och att det finns järnvägsanslutning mot hamnen så att vi får ihop logistikflödet.
Påverkar det här projekt Malmporten?
– Det kan det göra. Nu inväntar vi underlag från Luleå kommun och Luleå hamn, vi har inte tagit något beslut i frågan ännu.
– Vi ser fram emot att Luleå kommun och Luleå hamn löser ut den här frågan, att de kan komma tillbaka och visa att de hittar en lösning på de markytor, de arealer som behövs för lastning, lossning och den kapacitet som behövs så att Luleå hamn kan fungera som allmän hamn framledes.
Är det problematiskt att LKAB får köpa så mycket mark och ett av två nya kajlägen?
– Luleå kommun och Luleå hamn får hantera sina affärer. De måste visa att efter en sådan försäljning fungerar logistiken med de ytor som behövs och en järnvägsanslutning mot hamnen. Det återstår att se.
När vill Trafikverket ha besked?
– Så snart som möjligt. Om det drar ut på tiden finns risk att Malmporten försenas.
Projekt Malmporten innebär att Sjöfartsverket ska bredda och fördjupa farleden in till Luleå hamn samt att Luleå hamn ska fördjupa hamnen och bygga en ny djuphamn med två nya kajlägen. Farleden och hamnen ska få ett djupgående på 15 meter, för att kunna ta emot de största fartygen som trafikerar Östersjön, så kallat Östersjömax.
– När vi från statens sida går in i projektet då bygger det på att främja konkurrensen med åtgärden. Därför är det så viktigt att visa att fler aktörer kan nyttja hamnen, det är det som hela huvudsyftet med projektet. Det är anledningen till att vi från statens sida går in, säger Helena Eriksson.