Trafikverket: Därför kan Norrbotniabanan inte gå till flygplatsen

Trafikverkets förslag att förorda den västliga dragningen in till Luleå, som inte passerar Luleå airport, ska nu ut på remiss. Det slutliga beslutet tas före årsskiftet.

Här skulle Norrbotniabanan kunna gå över Luleälven.

Här skulle Norrbotniabanan kunna gå över Luleälven.

Foto: Trafikverket

Luleå2024-10-17 00:01

Drömmen om en kustbana de 27 milen mellan Umeå och Luleå har funnits sedan 1980-talet. Den skulle innebära halverade restider.

Idag finns ett mål att hela Norrbotniabanan ska vara färdig år 2040, men vägen dit är lång. Ett av många steg på vägen är att ta beslut om vilken dragning järnvägen ska ha in till sin slutstation i Luleå, något som har varit föremål för utredning i två års tid.

I måndags presenterade Trafikverket utredarnas förslag. Det östliga alternativet som skulle innebära att järnvägen dras förbi Luleå airport har slopats till förmån för det västliga alternativet, där järnvägen viker av vid Gäddvik och går in mot Luleå via Karlsvik och Notviken.

undefined
Här skulle Norrbotniabanan kunna gå över Luleälven.

Förslaget har fått kritik bland annat av Luleås och Bodens kommunalråd men i en omröstning som NSD och Kuriren hade på webben var det 65 procent av de läsare som röstat, som ville ha det västliga alternativet. 

– Den största anledningen till att vi inte går vidare med det östliga alternativet är risken att järnvägen och sjöfarten ska påverka varandra negativt, säger Peter Jonsson, presskommunikatör hos Trafikverket.

Dragningen innefattar en öppningsbar bro över vattnet mellan Hamnholmen nära Luleå airport och Svartöstaden.

– Med tanke på det antal broöppningar som skulle krävas var det inte ett alternativ som vi kan gå vidare med.

undefined
Peter Jonsson, presskommunikatör vid Trafikverket, förklarar varför myndigheten förordar det västliga alternativet.

Förslaget ska nu ut på remiss till kommuner, regioner och andra berörda organisationer. Beslutet kommer att fattas slutgiltigt av Trafikverkets generaldirektör före årsskiftet.

Peter Jonsson förklarar att den dragning som presenteras på Trafikverkets kartor bara är en "korridor".

– När beslutet är taget kan vi börja med järnvägsplaner och gå vidare med exakt var i korridoren den ska dras.

Därför går det inte idag att säga om några bebyggda fastigheter kommer att behöva lösas in.

– Absolut kan det bli aktuellt, det är inte helt ovanligt när man bygger järnväg. Men vi kan i nuläget inte säga vilka, var eller ens om.

undefined
Norrbotniabanan håller på att byggas norr om Umeå, men det tar lång tid med alla planer, överklagningar och beslut som ska tas.

Det är heller inte beslutat vilka orter som persontågen ska att stanna på, förutom Skellefteå, Piteå, Notviken, Byske och Luleå. Luleå kommun har lagt fram önskemål om ett stopp i Antnäs.

– När det gäller Norrbotniabanan hela vägen från Skellefteå och norrut är vi i ett väldigt tidigt skede i planeringen. Det ska ju vara en kustnära järnväg, men det är inte bestämt exakt var inom korridoren den ska gå.

Inte heller är finansieringen för sträckan mellan Skellefteå och Luleå klar.

– Vi fick regeringens uppdrag att påbörja planeringen 2021, men sträckan Skellefteå–Luleå är endast finansierad med upp till tre miljarder kronor. 

Det täcker planering och projektering.

– Mer behövs inte i nuläget. 

Han förutspår att finansieringen kommer att öka i den takt som krävs.

– Vi på Trafikverket hoppas ju att Norrbotniabanan ska byggas i sin helhet, för den är superviktig för norra Sverige, och helst skulle vi vilja påbörja bygget imorgon.

Men, konstaterar han, det tar lång tid att bygga järnväg.

– Det är en jätteprocess med prövningar, miljöprövningar, planer och överklaganden.

Ett exempel är den 13 kilometer långa sträckan mellan Umeå och Dåva som har tagit många år från planering till påbörjat bygge och fortfarande inte är klar.

Ännu finns heller inget byggstartsbeslut från regeringen för att få fortsätta bygga från Dåva till Skellefteå.

undefined
Bygget av Norrbotniabanan de 13 kilometerna mellan Umeå och Dåva har varit en långdragen process.

Den totala kostnaden för Norrbotniabanan är beräknad till 40 miljarder kronor. Huvudsakligen blir det en enkelspårig järnväg, men med mötesstationer och dubbelspår endast på vissa ställen.

Norrbotniabanan: Bakgrund

Idén om en järnväg längs Norrlandskusten väcktes redan på 1980-talet, då länsstyrelserna i berörda län initierade en utredning om behovet av järnväg.

1996 fattade riksdagen beslut om att bygga 190 kilometer järnväg – den så kallade Botniabanan mellan Kramfors och Umeå. 2010 invigdes den efter flera års försening som bland annat berodde på höjda krav i Miljöbalken.
Alla norr om Umeå är dock fortfarande hänvisade till den gamla, slitna och överbelastade stambanan, som är dragen flera mil inåt landet och inte genom de stora kuststäderna Skellefteå, Piteå och Luleå. Detta för att man för 100 år sedan ville skydda järnvägen från sabotage i händelse av krig.

Att resa med buss mellan Luleå och Umeå idag tar idag upp till 4,5 timmar, med tåg cirka fyra timmar, men med ett snabbtåg på Norrbotniabanan skulle det kunna ta 1,5 timmar.

År 2022 fanns för första gången Norrbotniabanan med i sin helhet från Umeå till Luleå i den nationella infrastrukturplanen som riksdagen fastställt. Finansieringen är dock endast klar med upp till 15 miljarder kronor, medan den totala kostnaden för återstoden av bygget beräknas bli 40 miljarder kronor.

Trafikverkets mål är att hela Norrbotniabanan ska bli klar 2040.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!