De samlades mitt på dagen för välkomstlunch i restaurangen på hotellet ClarionSense i Luleå. Utanför fönstren på nionde våningen blåste en lätt, sydvästlig vind, som rörde upp vattenspegeln i Norra hamn. Alla kunde se Norrbottensteaterns faluröda fasad. Dit skulle deltagarna om några timmar, för att äta middag och se musikalen La Cage AuxFolles.
Det var lördag 27 september 2014. Det hade gått två veckor sedan valet, som gav S egen majoritet i Luleå, och kommunalråden Yvonne Stålnacke och Niklas Nordström hade bjudit in 72 personer till en träff. "Vi behöver vänner" stod det i inbjudan.
Syftet med träffen var klart. Att visa på tillväxt och att attrahera kapitalstarka företag och personer, som kunde sätta fart på byggandet i Luleå. Målet: 5000 nya bostäder inom tio år.
– Huvudsyftet med det här mötet är att övertyga investerare och byggföretag som ska hjälpa oss att nå vårt mål, sa Niklas Nordström innan träffen.
Flera viktiga personer fanns på deltagarlistan. Lars Swahn, vd Svenska bostadsfonden och Maria Zimdahl, vice vd på NCC, var två.
Från fastighetsbolaget Newsec hade vice vd Anders Jörnsköld tackat ja.
Hans bolag skulle senare få ett kontrakt värt 500 000, och en nyckelroll som konsult i kommunens kommande fastighetsförsäljningar.
Hela den här historien, som börjar med en välkomstlunch på Clarionhotel, handlar i dag om att Socialdemokraterna i Luleå bestämt sig för att sälja ungefär 3000 av Lulebos lägenheter. Plus ett antal av kommunens samhällsfastigheter, sådant som äldreboenden, sporthallar, skolor och annat.
Köparna ska sedan få fart på byggandet, så att bostadsbristen löser sig och kommunen kan nå sin vision om 10 000 nya Luleåbor.
Om allt faller ut är detta en jätteaffär, vars grund ska läggas under 2015. Kommunens försäljningar ligger på 1,8 miljarder, den förväntade nyproduktionen på två miljarder och renoveringarna beräknas ligga på en miljard.
Totalt handlar det alltså om 4,8 miljarder under ett antal år.
Men varför ska allt detta ske genom försäljningar? Varför klarar inte kommunen och de regionala företagen att lösa bostadsexpansionen själva?
Kommunledningens svar på frågorna kom redan då allt presenterades i kommunstyrelsens ljusa sammanträdesrum högst upp i stadshuset.
I korthet lyder det så här: Lulebo och lokala aktörer är inte nog kapitalstarka för att bygga i den takt som krävs. De stora, rika bostadsbolag som kan bygga kommer inte till Luleå för att bygga nytt om de inte redan har ett fastighetsbestånd.
Det ska de få då Lulebo och kommunen säljer. Sedan kommer det att hända grejer.
Fem månader efter träffen på Clarionhotellet fyllde musiken från isinstrumenten igloon på Gültzauudden. Charlie Sexton, känd som gitarrist till Bob Dylan, var en av de musiker som spelade framför fyllda läktare.
En stor del av åhörarna var specialinbjudna av kommunen till en vinterhelg i Luleå i slutet av februari 2015. En av dem var en före detta socialdemokratisk toppolitiker från Stockholm, som flytt till Sverige från krigets Jugoslavien i början av 1990-talet. IlijaBatljan, vice vd i fastighetsbolaget Rikshem, hade kommit tillsammans med bolagets vd, Jan-Erik Höjvall.
Efter konserten var det vickning, pyttipanna, öl och vin, hemma hos kommunalrådet Niklas Nordström. Han hade planen klar. Nu skulle företagen övertygas om att komma till Luleå.
53 gäster, allt från mediechefer till politiker, var med på seminarier och infomöten. Men fastighetsbolagen var intressantast under helgen, vars höjdpunkt blev lördagskvällen. Först rött vin, cava och oxrygg på restaurangen Bistro Norrland. Sedan kultur, teaterstycket Drömspelet, med Sven Wollter.
De informella diskussioner som pågått med företagen ledde till att kommunen skruvade upp tempot. En arbetsgrupp tillsattes under ledning av biträdande kommundirektören Peter Kieri.
I gruppen ingick förutom Kieri även chefen för stadsbyggnadsförvaltningen Bengt Jonsson, ekonomichefen Lars Åhl, Lulebos vd Sari Ekblom och chefen för samhällsutvecklingskontoret Anna Lindh Wikblad.
De har arbetat med att ta fram en kommunal mångmiljardaffär, men när NSD begär ut protokoll, minnesanteckningar, eller annan dokumentation som upprättats under arbetet så finns inte det. Peter Kieri uppger i ett mejl att det beror på att "arbetet inte har haft ett särskilt formellt upplägg" utan snarare bedrivits i "muntliga avstämningar".
Genom en snabb direktupphandling i mitten av mars anlitades företaget Newsec. Vice vd Anders Jörnsköld hade tidigare varit gäst på båda träffarna i Luleå. Uppdraget för bolaget blev att hjälpa kommunen med en ny fastighetsstrategi. Newsecs slutsats blev helt i linje med det bolagen redan signalerat: satsa på de stora bolagen, men låt dem köpa ett antal fastigheter så att de har en volym i Luleå innan de börjar bygga.
Vilka är då de stora bolagen?
Rikshem är självklart, och det bolag som kommunen kommit längst med, enligt NSD:s källor. Ingen vill bekräfta det offentligt i dag, men mejllistor visar hur man diskuterar en ekonomisk utvärdering av "Affären R". Enligt uppgifter till NSD handlar det om en affär om cirka 1400 lägenheter och 65 000 kvadratmeter samhällsfastigheter. Motprestationen är att Rikshem ska bygga cirka 500 lägenheter.
Men det finns fler bolag i pipelinen. Ett till ska presenteras under hösten, och mycket pekar enligt bedömare mot Nordhalla, som redan etablerat sig i Skellefteå genom att köpa 1141 lägenheter av allmännyttiga Skebo. Något mindre bolag lär också komma.
Bengt Jonsson, stadsbyggnadschefen, har redan skickat en "förteckning över fastigheter som kan tänkas avyttras" till Newsec. Och i början av juni kallade Peter Kieri till ett möte med konsulten från Newsec och Sari Ekblom. Rubriken var "Genomgång paket i affär 1". Manegen är krattad för försäljningar.
Sedan tidigare har Porsön och Hertsön pekats ut. Hertsön har också nämnts i mejlväxlingen mellan konsulten i Newsec och Peter Kieri.
På måndag är det kommunfullmäktige, och då ska politikerna ge klartecken för att Lulebo ska få sälja lägenheterna. Genom att sälja fastigheterna som bolag ska kommunen kunna villkora krav, som till exempel att ägarna åtar sig att bygga nytt.
Socialdemokraterna är noga med att de nya ägarna ska förvalta bostäderna efter allmännyttiga principer, men det finns ändå risker, enligt Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi.
– Man vet inte vad de gör i nästa steg. Om de behåller fastigheten eller inte, säger han.
Att en köpare inte ska sälja vidare går inte att försäkra sig mot, även om en aktör som Rikshem enligt Lundström är mycket seriös.
– Det finns inte någon lagstiftning som säger att ”det här köpet ska du hålla i all framtid”. Och det finns ingen som skulle skriva på det heller.