Hon har värnat om miljön nästan hela sitt liv, levt köpfritt sedan 2016 och som yrkesverksam var hon äldreboendets miljöombud redan för 20 år sedan.
–Målet var att minska plast och förpackningar och att spara på el och vatten. Jag ordnade tävlingar där man fick poäng om man exempelvis avstod från att slå på tvättmaskinen innan den var helt full eller täckte matrester med en upp- och nedvänd tallrik istället för med plastfolie, säger Tora Olovsson, 72, Luleå.
Hon lever som hon lär i stort och smått och cyklar överallt, året om, istället för att åka bil. När Tora behöver nya kläder, skor eller köksgrejer köper hon aldrig nytt. Det finns alltid något i förråden, hos grannarna eller på loppis.
–Jag har fått ärva skor efter mina brorsdöttrar och stekpanna av en granne. Lösningen finns ofta närmare än du tror. En annan gång har jag något som jag kan ge bort. Jag brukar lämna in saker till Röda korset.
Leksakerna som barnbarnen leker med när de hälsar på är sparade sedan Toras egna barn Ted, 50, Lars, 49, Victoria, 39 och Linn, 33 var små, eller så är de fyndade i andra hand.
Även julen firas köpfri. Toras klappar paketeras i tygpåsar som hon själv sytt och barnbarnens populäraste klapp är presentkorten med tid att klippa och sy med symaskin hos farmor/mormor. Men allra roligast är traditionerna som släkten skapat kring julens umgänge.
På julaftonens förmiddag samlas alla barn och barnbarn med föräldrar och spelar innebandy tillsammans, och på kvällen körs en traditionsenlig tipsrunda i mörkret.
–Vi hänger upp lappar med frågor om julens betydelse. Alla tar sig igenom tipsrundan med ficklampa eller pannlampa. Efteråt får man välja vinst från ett välfyllt godisbord.
Toras bästa klapptips som är snälla med vår jord: sy tygservetter av gardintyg och dukar, sätt in en slant på barnens bankkonto, presentkort för tandläkarbesök, busskort, hemgjord sylt, saft, knäckebröd eller müsli, presentkort på lagning av klädesplagg, extra speltimmar på datorn, gåva från Unicef.
–Jag bestämde tidigt att jag inte ville ge barnbarnen en massa plastleksaker. Jag vill ge dem min tid. Några av barnbarnen är vuxna nu och jag har sparat ett fint brev där ett av barnbarnen tackar för att jag alltid funnits där, att jag alltid har haft tid för henne. Sådant värmer hjärtat.