1) Vad är grejen egentligen?
En ny 27 mil lång kustjärnväg mellan Umeå och Luleå, som skulle korta restiderna, avlasta stambanan och möjliggöra fler järnvägstransporter. På Norrbotniabanan skulle tågen kunna köra med högre hastighet och tyngre last. Banan skulle också göra det lättare att arbetspendla längs Norrlandskusten.
2) Det låter dyrt, va?
29 miljarder kronor har Trafikverket kalkylerat med, i 2013 års penningvärde.
3) Vem ska betala?
Regeringen har avsatt sju miljarder kronor i den nationella transportplanen för perioden 2018–2029. Mer pengar kan tillkomma till nästa planperiod. Utöver den statliga finansieringen kan EU skjuta till pengar.
4) Är det värt det?
Den samhällsekonomiska nyttan har utretts flera gånger.
• 2004 utredde dåvarande Banverket nyttan med etapp syd (Umeå–Skellefteå) och etapp nord (Skellefteå–Luleå) var för sig och kom fram till att nyttorna vore "väsentligt mindre" än kostnaderna.Den nordliga delen skulle vara mer lönsam och nyttan vore större om man räknade båda etapperna tillsammans.
• 2009 gjordes en ny studie på uppdrag av bland andra Banverket, som slog fast att Norrbotniabanan är samhällsekonomiskt lönsam.
I dag går det att läsa på Trafikverkets webbsida att stora järnvägsprojekt är "svåra att räkna hem", men att Norrbotniabanan står sig bra jämfört med andra satsningar i samma storlek och att projektet på flera sätt vore samhällsnyttigt.
Regeringen har lyft fram de stora industrisatsningarna i norra Sverige som ett argument för att bygga banan, men än så länge finns inga studier som tar hänsyn till dem.
5) Okej, men varför tar allt så lång tid?
De nödvändiga politiska besluten har saknats. Först 2018 beslutade regeringen att ta med Umeå–Skellefteå i den nationella transportplanen. 2004 tog S-regeringen med Norrbotniabanan i planen, men alliansregeringen lyfte ut den efter valet 2006.
Dessutom är de lagstadgade tillståndsprocesserna tidskrävande. På 27 mil blir det många planprocesser, samråd och upphandlingar. Överklaganden kan dra ut på tiden ytterligare.
6) Nu säger regeringen att det här ska bli verklighet. Kommer det bli så?
Mycket talar för det. Regeringen beslutade nyligen att Skellefteå–Luleå ska finnas med i transportplanen för 2022–2033, men planen kommer att uppdateras under perioden och en ny regering efter valet 2022 skulle kunna göra andra prioriteringar. Men det vore svårare att backa nu än 2006 eftersom projektet nu kommit i gång och stora belopp hunnit spenderas.
7) Finns det några nackdelar med att bygga Norrbotniabanan?
Det vore en stor investering som kan tränga undan andra satsningar. Kritiker anser att det vore bättre att lägga pengarna på underhåll av befintliga vägar och järnvägar.
Dessutom innebär infrastrukturbyggen alltid ingrepp i miljön. 2018 överklagades planerna av boende vid Tavelån i Västerbotten, som oroades för bullernivåer och vibrationer, men regeringen avslog överklagan.
I Luleå skulle Norrbotniabanan kunna få negativa konsekvenser för sjöfarten, om det byggs en bro mellan Kallax och Svartöstaden.
8) Vadå, ska det byggas en bro i Luleå?
I dagsläget finns två alternativa förslag till infart till Luleå. Dels det västliga, som följer E4. Dels alternativ öst, där järnvägen dras över Kallax, förbi flygplatsen och via en bro når Svartöstaden och senare centralstationen.
Det ostliga alternativet är dyrare, men skulle vara positivt för persontrafiken eftersom det skulle göra det möjligt för tåg att passera genom Luleå. Ett tåg söderifrån kan fortsätta mot Boden och vice versa, i stället för att tåget behöver vända vid Luleå C.
En nackdel med alternativ öst, förutom att det är dyrare, är att en bro skulle blockera sjöfartens vändytor i Gråsjälfjärden. Därför tog Trafikverket 2011 ställning för alternativ väst.
9) Kommer man kunna ta tåget från centrum till flygplatsen?
Med det östliga alternativet i Luleå skulle det kunna finnas en station vid Luleå airport.
10) När går det första tåget?
I dagsläget beräknar Trafikverket att trafikstart mellan Umeå och Skellefteå kan ske 2030. Byggstart för sträckan är planerad till 2024. Någon tidsplan för den nordliga etappen finns inte i nuläget. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) sade nyligen att byggstart i bästa fall kan ske 2026.
Uppgifterna har hämtats från myndighetstexter, tidningsartiklar och samtal med personer med insyn i projektet.