Oktober har alltmer ägnats åt att förknippas med bröstcancer, medan november på senare tid fått samma anknytning till prostatacancer.
I Region Norrbotten kallas alla kvinnor mellan 40 och 74 år regelbundet till mammografikontroller sedan 1989.
I förra veckan bad Kuriren om frågor från läsarna om bröstcancer. Enhetschefen på mammografin Janet Åhman svarar nedan på frågor som rör hennes verksamhetsområde:
Vad är den vanligaste åldern för insjuknande i bröstcancer?
– Lite drygt 60 år
Hur upptäcks cancern vanligen?
– Genom att vi införde screeningen upptäcks många fall av bröstcancer i ett tidigt skede. Det är därför det är så viktigt att gå på regelbundna mammografikontroller.
Vid vilken ålder blir en kvinna för första gången kallad till mammografi?
– Vid 40 år. Man kallas sedan igen med mellan 18 och 24 månader mellanrum fram till efter 74 år.
Hur många procent av de kvinnor som kallas kommer till undersökningen?
– Vi har generellt ett högt deltagande. Sedan 1989 då vi började har det legat på mellan 85 och 86 procent. Det är viktigt att den som blir kallad och inte kan komma, ombokar sin tid. Inte bara för att vi att då kan kalla någon annan till våra fyra enheter i regionen, utan för att kvinnan ska få en ny tid och undersökas regelbundet.
– Vi ligger nationellt högt i deltagande och det får vi tacka kvinnorna i Norrbotten för.
Svaren till följande frågor har vi hämtat från Cancerfondens hemsida, https://www.cancerfonden.se/om-cancer/om-brostcancer
Vilket är det vanligaste symtomet?
Det vanligaste symtomet är en knöl i bröstet. De flesta knölar som uppkommer i bröstet är dock helt ofarliga, men alla knölar som inte försvinner av sig själva efter några veckor måste undersökas. Tvärtom vad många tror är smärta i bröstet inte ett typiskt symtom.
Vad händer när en kvinna får bröstcancer, hur går behandlingen till?
Bröstcancerbehandlingen börjar oftast med att tumören opereras bort. I dag sker det vanligen med bröstbevarande kirurgi, det vill säga en del av bröstet tas bort. Oftast opereras även en eller ett antal lymfkörtlar i armhålan bort och analyseras. Om portvaktskörteln, den första lymfkörtel som lymfbanorna i bröstet går till, innehåller cancerceller, tas fler lymfkörtlar i armhålan bort. Annars inte. I de flesta fall ges någon tilläggsbehandling som cytostatika, strålbehandling och/eller antihormoner. Vid bröstbevarande kirurgi ges alltid strålbehandling av kvarvarande bröstkörtelvävnad.
Hur kan kvinnan själv undersöka själv sina bröst?
1) Titta i spegeln. Lyft armarna över huvudet och ge akt på förändringar. Har brösten sin vanliga form? Är huden jämn, har den sin vanliga färg? Ser bröstvårtorna ut som vanligt och följer de med uppåt när du lyfter armarna?
2) Känn på brösten. Placera vänster hand bakom huvudet. Känn igenom vänster bröst och armhåla med höger hand och tvärtom. Raka fingrar, lätt tryck. Små cirklande rörelser runt bröstet flera varv. Börja med bröstvårtan. Flytta ut fingrarna någon centimeter och gå runt ett litet varv. Fortsätt varv efter varv tills hela bröstet är genomsökt. Avsluta i armhålan.
3) Ligg ner och känn. Lägg vänster hand under huvudet och känn igenom höger bröst och armhåla. Hur känns brösten? Någon knöl eller förhårdnad? Är bröstens storlek och fasthet som vanligt? Undersök det andra bröstet på samma sätt.
Hur är prognosen?
Chansen att bli botad har ökat de senaste årtiondena. Prognosen är bättre ju tidigare sjukdomen upptäcks. I dag lever drygt 80 procent tio år efter bröstcancerdiagnos. Män med bröstcancer har en något sämre prognos då sjukdomen oftast upptäcks i ett senare stadium.
Finns det större risk att få cancer i det andra bröstet eller i äggstockarna om man har eller haft cancer i ett bröst?
Ja, det finns en ökad risk för att få cancer även i det andra bröstet. Därför är det viktigt att gå på regelbundna mammografikontroller och att själv undersöka sina bröst (sitt bröst).
Vad ska man tänka på om man har nära släktingar som haft bröstcancer?
Ärftlighet är bakomliggande orsak i cirka tio procent av alla bröstcancerfall. Om man har flera nära släktingar eller någon mycket ung släkting som drabbats av bröstcancer, kan det finnas misstanke om ökad ärftlig risk.