Företaget Samuraj står bakom projektet Anno 1500, som innefattar en virtuell upplevelse där målsättningen är att återskapa hur kyrkstaden såg ut.
– Det har varit ett digert arbete med att få fram hur miljöerna såg ut. Det finns en hel del litteratur men däremot ytterst lite bildmaterial. Landskapet såg väldigt annorlunda ut och vi har fått ta hänsyn till exempelvis landhöjningen som skett de senaste 500 åren, säger Samurajs producent Tomas Ek.
Arbetet har pågått sedan februari och beräknas vara klart i december. Totalt arbetar ett 20-tal personer med projektet, alltifrån språkvetare och arkeologer till animerare och ljudproducenter. Johan Sundkvist jobbar som som creative director på Samuraj och är en av dem som ritar upp de virtuella miljöerna. Tekniken är fortfarande relativt ny, vilket har försvårat processen en aning.
– Det finns produktionsbolag i hela världen som arbetar med VR-tekniken och samtliga är på exakt samma stadie. Om man kör fast finns det ingen att vända sig till som kan berätta hur man ska gå tillväga, säger han.
Tidigare har Sundkvist mestadels sysslat med filminspelningar och berättar att tankesättet och arbetsgången med VR-tekniken skiljer sig markant.
– Skriver vi ett manus tänker vi ofta i olika typer av bilder, men här har du inga sådana eftersom att tittaren är kameran. Det går inte att skifta till en närbild och inte heller att kontrollera vart tittaren vänder sig. Det finns inga döda vinklar, tittar du bak måste det ske något där precis som framför.
– Det kan vara en grej som att en kvast åker i marken och skrämmer tittaren. I en film tar du en klippbild på det. Här kan tittaren i stället vända sig åt ett annat håll och inte uppmärksamma kvasten alls. Utmaningen däri handlar om hur vi ska förmedla händelsen på bästa sätt, även om den inte är i fokus.
Vad händer när man tar på sig glasögonen?
– Då startar din tidsmaskin. Först får du träffa den så kallade orben, en sorts robot som guidar dig runt. Tillsammans förflyttar ni er till 1500-talet. Första scenen är i kyrkstugan, sen rör man sig längs Hamngatan och vidare till torget där crescendot tar plats.
Ett crescendo?
– Ja, det är ju inte riktigt bra att man blir sedd om vi säger så. Lokalbefolknignen gillar nog inte att någon, med väldigt annorlunda kläder, nyfiket går runt och tittar sig omkring. Vad som händer får man se, säger Sundkvist skämtsamt.
Skådespelerskan Sara Arnia, med mångårig erfarenhet från bland anant Norrbottensteatern, är en av de fyra huvudkaraktärerna i projektet. Hennes röst spelas in och hennes ansiktsuttryck filmas.
– Det blir som en sorts radiopjäs. I början kändes det lite töntigt när jag skulle reagera på det jag läste utan att ha en motspelare. Det är ju bara min röst som har spelats in, sedan är det en annan person som gör rörelserna. Tekniken är helt ny för mig och ibland går det för fort för min lilla hjärna att förstå allt som sker, säger Arnia med ett skratt.
– Men det ska bli spännande att se hur resultatet blir.
Det kommer att installeras så kallade VR-bås på fyra ställen runt om i kommunen, där folk från och med december kan ta del av upplevelsen.