Familjen letade hästgård i flera års tid innan de slutligen hittade den perfekta gården i Bensbyn utanför Luleå. Familjen, som också är familjehem, består av Ann-Katrin och hennes man samt tre barn och ett gäng familjemedlemmar på fyra ben: nio hästar, tre hundar och några katter.
– Min man fick komma hem till Luleå och jag var nöjd för jag fick ha mina hästar på gården. Jag vet inte om jag hade flyttat annars, säger hon.
Men beslutet att flytta är inget hon ångrar. Det fanns inte så mycket för barnen i Gällivare annat än längdskidåkningsspår, menar hon.
– I Gällivare är det gruvan som styr. Vi lever på grund av LKAB, går gruvan bra går samhället bra. I Luleå känns det mer levande, det är inte bara gruvan, det finns så mycket mer, säger Ann-Katrin.
Hon är uppvuxen i Malmberget där hennes föräldrar fortfarande bor. Men hon tror att även de kan komma att flytta till kusten så småningom. familjen besöker inte Gällivare så ofta, endast vid hopptävlingar och träningar med hästarna. Ann-Katrin saknar stallkompisarna, men annars inte så mycket mer.
– Det känns bara sorgligt, för allt är borta. Det finns ingenting kvar av Malmberget. Det är inte så att jag kan visa mina barn vilken väg jag tog till skolan eller var jag har lekt för samhället är borta, säger hon.
– I Luleå kan du leva från vaggan till graven, det finns kultur, idrott och närhet till andra saker. Så känns det inte i Gällivare. Nej, jag kan inte tänka mig att flytta tillbaka, säger hon.
– Absolut inte.