Blodspår från Bodenkvinnan har hittats i bagageutrymmet i den mordmisstänkte mannens bil, samt i mannens lägenhet.
Det är de tekniska bevis som hittills är kända och bekräftade – och det är med dem som grund som Thomas Bodström uttalar sig.
– Det är väldigt besvärande uppgifter för den misstänkte, naturligtvis. Men om försvaret kan visa att det kan finnas en rimlig förklaring till att spåren finns där, eller om man bara kan så ett tvivel på att det inte gått till som åklagaren försöker leda i bevis, så blir det plötsligt ett väldigt svårt läge för åklagarsidan, säger Bodström.
Kan du ge något exempel?
– Att någon annan kan ha haft tillgång till bilen. Eller att det kan finnas naturliga förklaringar till blodet i lägenheten.
Enligt Expressen är blodfläcken i bagageutrymmet så stor att den inte kan ha orsakats av ett litet sår. Tidningen skriver också att blodspåren i lägenheten säkrats på insidan av en kirurgtejprulle i badrummet. Mannens förklaring till blodet har varit en skada som kvinnan fått under karateträning. Men enligt Expressens uppgifter har ingen från karateklubben kunnat bekräfta att hon ådragit sig en sådan skada.
– Jag känner igen uppgiften om blodet på kirurgtejpen. Det stämmer. Storleken på blodfläcken har jag inte hört någonting om. Jag trodde inte ens polisen kunde säga vilken mängd blod det handlar om. Men det kan vara så att jag bara har preliminära uppgifter. Min klient har inte ändrat inställning på något sätt och jag tycker att han angett trovärdiga och naturliga förklaringar till att blodet kan ha hamnat där, säger Bo Forssberg, den misstänkte 22-åringens advokat.
Ingenting tyder på att polisen hittat mordvapnet, eller att man i polisutredningen kan slå fast en mordplats eller styckplats.
– Det betyder problem för åklagaren. Åklagaren måste fokusera på de bevis som finns. Försvaret kommer att sikta in sig på de stora luckor som finns i kedjan. Det har funnits liknande fall där blodspår i bilen inte räckt, säger Bodström.
Mikael Rying är kriminolog på Rikspolisstyrelsen och har jobbat med frågor om dödligt våld i 20 år.
– Styckmorden sker nästan uteslutande i bostadsmiljö. Det vanligaste scenariet är att det uppstått en situation i bostaden och att kroppen sedan styckats för att gärningsmannen ska kunna få ut kroppen och göra sig av med den, och därmed inte kunna bindas till brottet. Om en kropp styckas i en bostad är det väldigt ovanligt att polisen inte kan säkra tillräckliga bevis eftersom det handlar om stora mängder blod som är mycket svårt att avlägsna helt och hållet, säger Rying, och berättar om ett fall där polisen 15 år efter ett mord fann blodspår i en stuga som räckte för bevis.
Styckmordet i Boden följer med andra ord inte statistiken. En annan märklig faktor är att kroppsdelar placerades öppet i ett ödehus. Det går stick i stäv med att styckmördaren vill dölja brottet.
– Det är inte logiskt. Men man får betänka att personer som begår dödligt våld har ett avvikande beteende, säger Rying.