I mars skulle parlamentariker från Nordiska rådet ha besökt Murmansk i Ryssland för att få information om försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Det var precis i samband med folkomröstningen i Krim, Ukraina och i samma veva som Ryssland skulle rösta igenom att de skulle ta över Krim.
Skarpt läge
Säkerhetsläget bedömdes som högst osäkert för parlamentarikerna, och Åström tog som första president någonsin beslutet att det inte var säkert att åka in i Ryssland.
– Förhållandena blev väldigt svåra och det var ett sådant skarpt läge, vi visste inte riktigt vad som skulle hända, säger hon.
Sedan tog hon även beslutet att de inte kan fortsätta de politiska samtalen i nuläget.
Ett historiskt beslut i Nordiska rådets stolta historia.
– Det går inte längre för oss att föra samtal, så ser situationen ut. Både vi från Nordiska rådet och de ryska parlamentarikerna är överens om det, men vi har sagt att vi håller dörrarna öppna. Vi följer händelseutvecklingen varje dag, ibland varje timme.
Karin Åström är ansvarig för kontakterna med de ryska parlamentarikerna. De träffas normalt sett regelbundet i runda bords-samtal. Hon beskriver hur samarbetet med Ryssland försvårats de senaste tre åren.
– De ändrar lagstiftningen, små förändringar men som betyder väldigt mycket och som blir inskränkningar i demokratin. Och de väljer oftare att skicka departementsfolk och specialister, än parlamentariker från regionerna till våra samtal.
Hon nämner lagstiftning som inte tillåter ursprungsbefolkningar att sitta med i beslutande församlingar, bloggare som har över 3 000 besökare ska stängas ned och ideella föreningar som samarbetar med andra länder kan bli säkerhetsklassade och granskade.
Vill bli medlemmar
Förra året greps aktivister som protesterade mot ryska kärnkraftsfartyg kring Murmansk.
– Det var helt befängt. Sådana saker kritiserar vi direkt men de har en annan bild än oss. De betraktar dem som terrorister som kränkt ryskt territorium. Deras inställning var att de gjorde rätt. Vi försökte samtidigt respektera det, man måste göra det för kommunikationen är oerhört viktig.
Enligt Åström är Ryssland väldigt intresserade av Norden.
– Så sent som i november krävde de att de skulle få bli medlemmar i Nordiska rådet och deras namn skulle stå högst upp på listan, för att vara högst i rang. De har ett annat sätt att driva framåt, och man får vara ganska snabb och säga "stopp och belägg!". Man får vara lite dominant tillbaka. De accepterade det. De är ju mån om att vara våra vänner men som sagt, läget har skärpts undan för undan.
Vill ha stöd
I mars blev Karin Åström inbjuden till Estland, Lettland och Litauen där parlamentariker ville försäkra sig om att de hade stöd från sina vänner i Norden.
– 30 procent av parlamentarikerna i Litauen är rysktalande, 200 000 estländare är rysktalande och de är oerhört beroende av Ryssland i sin energiförsörjning.
Är de oroliga för att det ska bli samma sak som i Ukraina?
– Självklart, det är jättebekymrade över det och de tycker att EU måste ta i med hårdare sanktioner.
jessica.rosengren@nsd.se, 0920 - 26 30 33