Tågchefens utspel

Om det hade varit ett persontåg som kommit istället för ett tomt godståg hade urspårningen utanför Gällivare kunnat bli betydligt värre.
Det hävdar en chef inom tågbranschen.
– Då hade tåget kunnat hamna i skogen.

Foto: Jessica Rosengren

Luleå2013-08-13 18:56

Det var i tisdagens NSD som Trafikverkets enhetschef Håkan Äijä uttalade sig om att det inte hade varit troligt att urspårningen hade kunnat drabba ett persontåg.

Han grundade sitt resonemang på två punkter:

1) Statistik.

– Under mina 25 år i yrket har jag aldrig varit med om att ett persontåg har spårat ur i Norrbotten.

2) Vikt.

– Anledningen till att godståg spårar ur oftare är att de väger betydligt mer.

Men det där är ett resonemang som inte håller i det här fallet.

Det menar en chef inom tågbranschen som kontaktade NSD. Han vill vara anonym, men vill inte heller att personer ska invaggas i falsk säkerhet.

– Om det varit ett persontåg som kommit där istället för ett godståg hade det kunnat bli urspårning med betydligt värre konsekvenser. Det hade kunnat braka rakt ut i skogen.

"Risken för urspårningar ökar"

Anledningen är – vikten.

– Det godståg som spårade ur var inte lastat. Då väger varje vagn cirka 20 ton. Vagnarna i ett persontåg väger ungefär dubbelt så mycket, 40-42 ton. Dessutom körs persontåg i högre hastighet. Ett godståg körs i max 100 kilometer i timmen, medan ett persontåg körs i 130-200 kilometer i timmen.

Chefen vill inte föregripa den utredning som nu ska göras, men är ändå tämligen övertygad om att urspårningen skedde på grund av en så kallad solkurva.

– Och en solkurva uppstår inte om allt är rätt gjort och om underhållet är korrekt. Men om banvallen är dålig kan rälsen börja röra på sig. Och underhållet på det svenska järnvägsnätet är nu så eftersatt att sannolikheten för en allvarlig urspårning med persontåg hela tiden ökar.

Pekade bara på statistik

NSD ringer upp Håkan Äijä och berättar vad chefen har sagt.

– Det är ju bara spekulationer. Och jag kan inte garantera att det inte hade hänt ett persontåg. Det har jag inte påstått, jag pekade bara på statistik som visar att det är hemskt sällan det händer.

Men då hänvisade du samtidigt till godstågens större tyngd. I det här fallet var ju godståget betydligt lättare än ett persontåg. Så chefens resonemang stämmer, med vikt och hastighet?

– Ja, men banan i Norrbotten är anpassad för godståg så det är väldigt få sträckor där man kan köra 160 kilometer i timmen.

Men ett persontåg hade knappast kört långsammare än det tåg som spårade ur?

– Nej.

Håkan Äijä vill inte spekulera i vad som orsakade urspårningen så länge Trafikverket och Green Cargos utredning pågår. Men han bekräftar att han nåtts av uppgifter att lokförarens första spontana slutsats var att det rörde sig om en solkurva.

– Ja, jag hörde att han meddelat det till trafikledningen. Om han såg den eller kände den vet jag dock inte. Och om det nu var en solkurva så finns den inte kvar, det får utredningen i så fall visa.

Fakta/Solkurva

En solkurva är en lokal utknäckning eller sidoförskjutning av ett spår på grund av solvärmen. Den uppkommer när spåret inte förmår att stå emot krafterna som verkar i spårets längdriktning. För att en lokal utknäckning ska klassas som en solkurva ska spåret ha förskjutits åt sidan minst 25 millimeter på en sträcka av 10 meter.

En solkurva kan uppstå då rälsen utvidgar sig på längden av värmen. Rälsen är av stål och när stålet blir varmt sträcks det ut, liksom det drar ihop sig när det blir kallt.

En solkurva, eller så kallad utknäckning, uppstår oftast i äldre typer av spår.

Solkurvor är vanligare i Norden än i södra Europa, trots att det är mycket varmare där sommartid. Solkurvorna har att göra med de stora temperaturskillnader vi har mellan sommar och vinter.

Källa: Trafikverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!