Lille Ville är CP-skadad och sitter i rullstol. I går var han kallad till en läkarundersökning på sjukhuset, när mamma Pia Lovholt fick höra talas om det celebra besöket på lekterapin.
– Ville är intresserad av ishockey. Vi brukar gå på hemmamatcher så ofta vi kan, berättar mamma.
Vid lekterapins hockeyspel fixade Lille Ville snabbt ett vasst och mångordigt samspel med Luleå Hockeys assisterande kapten Karl Fabricius.
– Det här är en otroligt fin grej att få vara med om. De här barnen ger oss en omedelbar feed-back som vi spelare verkligen uppskattar. Vår förhoppning är att vi kan ge något av energin tillbaka till barnen.
Karl Fabricius var långt ifrån den ende hockeyspelare på Sunderby sjukhus. I princip hela herrtruppen fanns på plats.
– Normalt brukar det vara svårt att få spelare att ställa upp på sponsorsträffar, men den här gången var det ett enormt intresse. Undrar om det var bollhavet som lockade, sade Karl Fabricius.
I bollhavet var det mycket riktigt stojigt värre. Här roade sig 4-årige Sam Schefström kungligt tillsammans med fyra av Luleå Hockeys guldtjejer.
– Det är första gången som jag är på lekterapin. Det verkar vara ett fantastiskt ställe, tyckte Melinda Olsson.
Lekterapin kom till Norrbotten på 1970-talet. Först ut var lasarettet i Boden. I dag är två lekterapeuter anställda vid Sunderby sjukhus.
– Under förra året hade vi över 8 000 besök av föräldrar och barn, berättar Mats Lindvall, som ibland brukar presentera sig om "överlekare".
Den gången har lekterapin särskilt bjudit några av sjukhusets återkommande besökare. Det handlar om kroniskt sjuka barn som behöver glömma sin sjukdom – om än för en kort stund.
Bland besökarena fanns 7-årige Ludvig Uusitalo, som för dagen hade tagit på sig sin finaste Luleå Hockeytröja.
Ludvig var tre år när han insjuknade i en ovanlig form av lungcancer. I dag har han bara en lunga kvar, men är efter många operationer på väg att bli frisk.
I samband med en operation i Göteborg i våras fick han möta Frölundas hockeyspelare, men det är ingen tvekan vilket som är hans riktiga favoritlag.
– Han är en fantastisk kämpe. Jag hör inga klagomål när vi ska till sjukhuset. Ludvig storgillar ishockey. Tyvärr kommer han aldrig att spela det själv. Hans kropp är för skör, berättar mamma Maria.
Hon avbryts mitt i meningen av sonen som vill berätta hur det gick i matchen mot idolerna från Luleå Hockey.
– Jag vann. Jag gjorde sista målet.