– Det är ett fullständigt felaktigt resonemang, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet.
Han utesluter inte att länsstyrelsens hantering av åtalsanmälningarna mot Northland bör granskas.
– Om länsstyrelsen på grund av landshövdingens instruktioner har agerat så som han påstår och därmed väsentligen fördröjt anmälan till polis- eller åklagarmyndigheten, kan landshövdingen och kanske fler personer på länsstyrelsen ha gjort sig skyldiga till tjänstefel, vilket i sig är ett brott, säger Jonas Ebbesson
– Då kan det finnas anledning att polisanmäla eller JO-anmäla länsstyrelsens hantering av ärendet för att se om någon begått tjänstefel, säger han.
Länsstyrelsen anmälde i januari 2015 Northland för tre misstänkta miljöbrott, bland annat för att grundvattnet sjunkit 16 meter utanför gruvområdet i Kaunisvaara.
Men sänkningen var känd åtminstone sedan oktober 2014 och länsstyrelsens tjänstemän förde diskussioner med länsledningen och landshövdingen om att åtalsanmäla Northland. Men något beslut om åtalsanmälan fattades inte under hösten.
Landshövdingen sade tidigare i veckan att det inte är självklart när misstänkta miljöbrott ska anmälas.
– Det är en bedömningsfråga. Det är inte säkert att det är ett brott bara för att vattnet sjunker. Många gånger kan det vara bättre att försöka åstadkomma en förändring än att man anmäler ett brott väldigt tidigt, och så ska det utredas och så sker skadan fortsättningsvis, det måste ju anpassas så att man får största miljönyttan av det, sade Sven-Erik Österberg.
Jonas Ebbesson reagerar starkt på uttalandet.
– Den här typen av resonemang är helt i strid med miljöbalken och det är absolut graverande att en landshövding går ut och säger sådana här saker, säger han.
– Det ena utesluter inte det andra, tillsynsmyndigheten ska naturligtvis jobba för att försöka åstadkomma en förändring, men det riktar sig ju framåt, det utesluter inte att någon ska åtalas för det som skett, säger Jonas Ebbesson.
Lagstiftningen har skärpts när det gäller kravet på att åtalsanmäla misstänkta miljöbrott, bland annat för att myndigheterna inte ska kunna avstå från att anmäla på grund av internt eller externt tryck.
Gabriel Michanek, professor i miljörött vid Uppsala universitett.
– Finns det misstanke om brott ska anmälan in så snart som möjligt, förundersökningen kan bli svårare att genomföra om man dröjer, säger han.