Anna Marklund var en av de inbjudna på Sveriges innovationsriksdag som hålls i Boden och Luleå i veckan.
I en närmiljö där tekniska innovationer av aldrig tidigare skådat slag ska tas fram, kan mjukare frågor lätt hamna vid sidan om. Som hur människor trivs i sina liv, till exempel. En som jobbar för att lyfta de sociala innovationer som behövs för att göra omställningen möjlig i Norrbotten är Anna Marklund på Luleå tekniska universitet.
– Nu bjuds vi till och med in till Sveriges innovationsriksdag. Det är bra, säger hon när vi slår oss ned i Kulturens hus där två av tre dagar av Sveriges innovationsriksdagen hålls i år.
Marklund jobbar som projektledare på samverkans- och innovationskontoret vid LTU. Hon är även regionansvarig för universitetets Mötesplats för social innovation. Det är den mötesplatsen hon är inbjuden att prata om.
– Vi försöker vara en katalysator för att få social hållbarhet att vara en given del av samhällsbyggandet. Jobben finns, men allt det andra? Det är livet mellan husen, det är kulturen, sporten, det är attraktiva boenden för alla, det är allt sånt som ger social hållbarhet, som brandkår, förskola och vård som vi måste jobba hårdare för nu.
Misslyckas kommunerna i norr med de mjukare delarna menar Anna Marklund att hela samhällsomvandlingen går i stöpet.
– Vi måste ju lyckas, om vi inte gör det så blir det fly in fly out-samhällen av alltihop, vilket vi inte vill. Vi vill ju att människor ska komma hit och leva sina liv här med oss. Så, de mjukare frågorna måste vara mer i centrum.
Marklund berättar att hon möts av mycket drivkraft och engagemang ute i länet, människor som skapar tillsammans och lyckas mot alla odds.
– Moskosel är en favorit. Moskosel creative lab är det mest inspirerande jag stött på i hela mitt vuxna liv. En man som hamnade där för att han var biltestare, och träffade kärleken som var en kreativ kulturell person. De ser skolan läggas ner i Moskosel och butiken är stängd. Men de blev bland de första att starta en digital dygnet runt-öppen butik och sedan köpte biltestaren skolan dit konstnärer från hela världen nu söker sig. Byn har växt, folk har hittat dit, samhället lever upp.
Att jobba med sociala innovationer när välfärden är satt under press i form av neddragningar i vården och annat, hur går det?
– Jag skulle säga att sociala innovationer kan vara en del av lösningen där. I Storbritannien till exempel har man infört så kallade sociala utfallskontrakt där man effektiviserat offentlig sektor, samskapat med varandra och sparat pengar. Vi behöver se överd finansieringsmetoder framöver. Jag brukar trycka på vikten av att förstå kraften i olika perspektiv. Ingen kan lösa hållbarhetsmålen ensam, vi behöver olika perspektiv.
Hur ska vi attrahera fler att vilja flytta hit upp?
– Vi måste jobba med de stora samhällsfrågorna, inte bara för att få hit folk utan för att få folk som redan bor här att trivas. Vi vill ju att hela Norrbotten ska leva, alla människor behövs och alla platser ska leva. Många av satsningarna nu sker i kuststäderna men det gäller att även inlandskommuner som Pajala och Arjeplog hålls vid liv. Vi har ju redan nu utflyttning, minskade skatteintäkter och försämring av samhällsservice. Samtidigt har vi ökat behov av stärkta samhällen, bostadsbyggande, kultur och annat. Det är svårt, men ska folk vilja flytta hit måste samhällena fungera.