Sveket mot bönderna slår hårt i Norrbotten

Federico Cuellar, agronom och rådgivare vid Hushållningssällskapet i Norrbotten, är mycket bekymrad över situationen.
Enligt honom finns det framför allt två orsaker till det besvärliga läget:
- En generationsväxling som uteblivit. 
- Dålig lönsamhet.

I hela landet pågår ett generationsskifte i småföretagarleden när 40-talisterna går i pension. Så är det för de norrbottniska jordbruksföretagarna också.
- Tyvärr är det i många fall inga unga som vill ta över när den generationen drar sig tillbaka med ålderns rätt. Vi kanske helt enkelt har blivit för bekväma. Att vara jordbrukare är definitivt inget åtta till fem-jobb och det finns inga snabba pengar att tjäna, säger Federico Cuellar.
Han menar att kommunerna i Norrbotten har ett ansvar för att lokala jordbrukare får avsättning för sina produkter.
Bättre upphandlingar
- När kommunerna upphandlar mat till skolor, daghem och äldreboenden utformas anbudsspecifikationerna på ett sådant sätt att det bara är de stora nationella jättarna, som Axfood och Svensk cater som har möjlighet att ta hem anbuden. Samtidigt som alla är medvetna om hur viktigt det är med lokalt producerad mat, både för kvaliteten och för miljön, så köper man inte lokalproducerad mat. I stället har vi thailändsk kyckling, mjölk från södra Sverige och skånsk potatis i skolmatsalarna.
Men kommunerna måste väl följa den gällande upphandlingslagstiftningen?
- Det finns många kreativa sätt att göra det möjligt för lokala producenter att vara med utan att man bryter mot lagstiftningen. Det handlar mer om vilja än om lagstiftning, säger Federico Cuellar.
Det är stora pengar som Norrbotten går miste om genom att importera så mycket livsmedel i stället för att producera själva.
100 miljoner mer
- Vi skulle kunna vara självförsörjande och även exportera. Det är inte dyrare att transportera livsmedel söderut för att sälja än att transportera hit dem för att konsumera dem, vi har ju transportstöd.
Federico Cuellar ger ett exempel på vilka belopp det handlar om.
- I Norrbotten finns cirka 15 000 djur i mjölk- och köttproduktion. Men odlingsarealen är 35 000 hektar och det teoretiska riktvärdet är ett djur per hektar. Om vi hade 35 000 djur i Norrbotten skulle vi få 100 miljoner kronor mer i jordbruksstöd.
Om länets jordbrukspotential utnyttjades fullt ut skulle det inte bara bidra till att pengarna återinvesterades och kom regionen till godo i form av skatter.
Många arbetstillfällen skulle skapas - speciellt i de mer glesbefolkade delarna där arbetslösheten är hög.
- Det skulle också leda till öppna landskap i stället för förbuskade och slybeväxta marker. Dessutom skulle det möjliggöra en ökning av den småskaliga energiproduktion med exempelvis biogas, säger Federico Cuellar.
Enligt honom är det inte bara arbetstillfällen inom jordbruket som försvinner när jordbrukarna blir allt färre.
Många jobb hotade
- Den minskade produktionen av kött och mjölk gör att det snart inte blir lönsamt att driva mejeri och slakteri i regionen. Där är många jobb hotade. Även företag som säljer och reparerar jordbruksmaskiner drabbas, säger Federico Cuellar.
Han berättar att situationen är en helt annan i norra Finland.
- Där slår man vakt om sitt jordbruk och stöder det på ett helt annat sätt.
Lysande affär
I Uleåborg till exempel producerar man 170 procent av det egna behovet av kött och mjölk. Överskottet exporteras till Ryssland. Det genererar intäkter till regionen och skapar arbetstillfällen.
-Det är en lysande affär och jag ser inget hinder för att Norrbotten skulle kunna göra på samma sätt.