Karl-Magnus Pettersson är en av runt 200 personer i Sverige som har en ovanlig och dödlig sjukdom kallad Skelleftesjukan, familjär amyloidos med polyneuropati. Den kan beskrivas som en långsam kroppsförlamning. Han tar bromsmedicin men lever med svår kronisk smärta och har de senaste åren fått det morfinliknande läkemedlet metadon, berättar han.
– Nerverna dör allt eftersom och när nerverna blir skadade och dör skickar de ut fullt smärtpåslag, dygnet runt. Jag har haft så ont som en människa kan ha sedan hösten 2010, säger Karl-Magnus Pettersson.
Det som började med stickningar och hugg i fötterna har med åren lett till värk och domningar i både armar och ben. I dag saknar han känsel nedanför knäna. Han går med hjälp av kryckor och har särskilda skydd för fötterna och benen.
– När jag stoppar ner fötterna i marken får jag inre blödningar i fötterna, så jag kan inte ens gå barfota längre, säger han.
I Kramfors, där Karl-Magnus Pettersson bott sedan 2015, fick han förskrivet det narkotikaklassade smärtstillandet via vårdcentralen, berättar han. När han i höstas bestämde sig för att flytta hem till Luleå igen, för att vara närmare sin familj de sista åren i livet, ska han ha fått beskedet att journalerna skulle skickas till Norrbotten och att allt skulle ordnas med medicinerna. Men så blev det inte.
När han gick till vårdcentralen på Mjölkudden för att få sina mediciner utskrivna hänvisade läkaren honom till Beroendecentrum i Sunderbyn.
– Han sa bara att de inte skriver ut metadon på vårdcentralen. Han tycker att jag ska gå på missbruksenheten, men jag går inte dit nåt mer. Det är helt fel miljö för en människa som inte har drogproblem. Jag är ju sjuk. Jag fick min bromsmedicin, men den är ingenting värd om jag inte kan gå eller ta på mig ett par byxor, säger Karl-Magnus Pettersson.
Hans smärtstillande tabletter räcker till på fredag. Sedan är de slut. I flera inlägg som på tisdagen fick stor spridning på sociala medier vädjar Karl-Magnus Pettersson och vänner till honom om hjälp.
– Jag har medicin så jag klarar mig i tre dagar och efter det kommer jag att vara sängliggande, säger han.
Karl-Magnus Pettersson kände sig misstrodd på vårdcentralen eftersom han har en bakgrund med drogmissbruk.
– Det tog fem år innan jag fick diagnosen för att alla tog för givet att jag var en gammal missbrukare som skulle göra vad som helst för att få tag på knark.
Han berättar att han lyckades ta sig ur missbruket och var drogfri – tills smärtorna blev för intensiva.
– När de var så kraftiga att jag inte kunde gå till gymmet längre började jag köpa smärtstillande på svarta marknaden. Men efter att jag fick börja ta metadonet har jag kunnat leva så normalt som det nog kan bli, säger han.