Svårare rekrytera utländska läkare

Kraven på läkares och tandläkares språkkunskaper i svenska skärptes rejält under 2016. Något som försvårar utlandsrekryteringen för Norrbottens läns landsting.

Foto: Bertil Ericson / TT

Luleå2017-01-04 06:30

Att rekrytera från andra länder har varit en viktig del i landstingets arbete för att trygga kompetensförsörjningen och minska stafettläkarberoendet. Men nu och framöver blir det betydligt svårare att introducera utländsk personal i svensk sjukvård.

– Socialstyrelsen har skärpt språkkraven, vilket sätter upp stora hinder för oss, säger landstingsrådet Maria Stenberg, S.

Landstinget har gjort rekryteringsresor och bjudit hit läkare och tandläkare från bland annat Portugal och Grekland. Sedan har man sett till att de har fått utbildning i svenska innan de har kunnat börja arbeta självständigt i verksamheten.

– Det är klart att det å ena sidan kan vara bra att höja språkkraven, för vi har patienter ibland som känner att de inte förstår. Å andra sidan innebär det att tiden förlängs innan läkarna och tandläkarna kan börja arbeta.

Hon konstaterar att det inte längre är lika självklart att rekrytera från andra länder.

– Vi behöver ju läkare och tandläkare, så vi måste väga utbildningsinsatsen som krävs mot våra behov. Men det handlar också om att de själva inser att det blir svårare för dem, så de är inte lika intresserade längre.

På landstingets HR-avdelning håller man just nu på att anpassa språkutbildningarna efter de höjda kraven.

– Den första oron har lagt sig, vi rekryterar fortfarande och försöker lösa det så gott vi kan, säger Catharina Holgersson.

Men ännu har hon inte fått några siffror på hur mycket kostnaderna kommer att öka.

Kompetenslaget Norr i Piteå är ett av de konsultföretag som är upphandlade av landstinget för att ombesörja den utländska sjukvårdspersonalens språkutbildningen. De får sin undervisning med en språkkonsult en och en eller i en liten grupp på sin framtida arbetsplats. Detta för att läkaren eller tandläkaren samtidigt ska komma in i verksamheten och på orten.

Att utbilda någon enligt de tidigare språkkraven tog ungefär 6–8 månader på deltid, berättar VD:n Peter Strand. I och med de nya kraven bedömer han att tiden förlängs med mellan fem och tio månader.

Så det kan ta 1,5 år?

– Ja, men då handlar det inte om 5–10 månaders ytterligare utbildning, utan det krävs att man jobbar i det svenska samhället, läser, pratar och konverserar samt får deltidsundervisning i svenska. Det är väldigt avancerat. En person med svenska som modersmål som gör provet får kämpa.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om