"'Det är vår skyldighet som markägare att bidra till omställningen", säger Mikael Hugoson.
Marssolen steker och reflekteras i snön på åkern bakom Alviksgården, där 164 solcellspaneler står. Ljuset är skarpt, man måste nästan kisa. Det surrar och knäpper av den energi som skapas.
– Och det här är bara början. Jag tycker det är så jävla häftigt, säger Mikael Hugoson.
Flera olika satsningar har gjort Alviksgården självförsörjande på el och värme. På flygfotot visar Mikael Hugoson hur allting hänger ihop.
Testparken är den senaste satsningen som Hugoson gjort på Alviksgården. Tanken är att den ska bana väg för Norrbottens största solscellspark, 150 gånger större med en installerad effekt på 15 megawatt (MW).
– Det räcker för att försörja alla villor i Sörbyarna, säger Mikael Hugoson.
Företaget Sunna Group äger och har byggt parken, som tagits i bruk efter årsskiftet. Panelerna är vertikalt monterade och står på en höjd av ungefär 70–80 centimeter.
Tanken är att minska snöskuggning samtidigt som man får en annan produktionskurva än konventionella solcellsparker, som har liggande paneler och där produktionen toppar mitt på dagen. Här får man i stället en hög produktion på förmiddagar och eftermiddagar.
– Sunnagruppen vill ha mer kunskap om hur man ska tänka kring solenergi i kallt klimat innan de bygger en större park. Härom veckan kom två busslaster med forskare från en massa olika länder, berättar Hugoson.
Bara början. Mikael Hugoson ser fram emot när den fullskaliga solcellsparken är på plats. Den är 150 gånger större än pilotanläggningen.
Den fullskaliga anläggningen planeras på 30 hektar åkermark i området mellan familjen Hugosons boningshus och Alviksgårdens anläggning. Mikael Hugoson hoppas på byggstart till sommaren, förutsatt att länsstyrelsen ger tillstånd.
– Vi har redan fått ett avslag. Länsstyrelsen undrade varför vi skulle anlägga solceller på bra produktionsmark. Men det här är vår sämsta mark, det går i princip inte att odla på den. Vi kommer att lämna in en ny ansökan där vi även höjer solpanelerna så mycket att får kan beta under dem, så att marken även brukas på ett riktigt sätt. Det är en fårbonde här i byn som vill ha dem här.
Sunna Group ska drifta den fullskaliga parken. Alviksgården arrenderar ut marken, får en viss procent på intäkterna och ersättning för att sköta marken.
Varje bondgård bör ha sin egen kraftvärmeanläggning, anser Mikael Hugoson.
– Men jag har inget vinstintresse, i såna fall hade jag byggt parken själv. Jag gör det här för att jag tycker det är vår skyldighet som markägare att bidra till omställningen. Det kommer ett krävas jättemycket mer energi med de nya industriplanerna som finns. Har man en möjlighet så måste man hjälpa till.
Hur ställer du dig till vindkraft?
– Det behöver vi också mer av. Fult eller snyggt, jag anser att det är en vanesak. Min son John sa "ska jag behöva titta på de här fula solcellerna varje gång jag kör här", men jag tycker inte de är fula, för när jag tittar på dem så ser jag att de gör nytta för samhället. Det är samma med vindsnurror. Det är klart att man kanske inte vill ha dem precis där man bor eftersom de lever om, men mycket handlar om vana och inställning. Hur kan folk sova nära ett järnvägsspår, exempelvis? Svaret är att de inte hör tåget efter ett tag.
Från sitt privata skogsbruk säljer Mikael Hugoson restprodukter till Alviksgården, som blir till flis.
Ett litet sågverk är ett av de senaste projekten på Mikael Hugosons anläggning Alviksgården.
Alviksgården är redan självförsörjande på energi. Sedan drygt 20 år tillbaka tillverkas biogas av slaktavfall och gödsel. Tillsammans med flispannan som byggdes 2017 produceras all el och värme som gården och bostadshuset kräver. Fliset kommer från det skogsbruk som Hugoson bedriver på sina fastigheter.
Sedan 2022 tar gården även hand om rötrester från biogastillverkningen i en rötanläggning, som förvandlar resterna till rent vatten och gödselpellets till eget bruk och försäljning.
Flispannan är en av pusselbitarna i hållbarhetssatsningen.
På köpet har man löst hanteringen av slaktavfall och slipper problemet med att bli av med gödsel.
– Vi är ensamma i världen om det här, säger Mikael Hugoson.
De hållbara satsningarna följer en röd tråd i hur han investerat och utvecklat verksamheten sedan han i mitten av 1970-talet flyttade till Norrbotten från Skåne och startade som grisbonde.
Verikala solpaneler ska vara snösäkra och minska skuggningen, samtidigt som man får en annan produktionskurva. Kanske är detta modellen för solcellsparker i snörikt klimat.
Gården utökades med större stall, slakteri och styckning. Verksamheten har kompletterats med paketering, vidareförädling och produktion av färdig mat, som drivs av dotterbolaget Nyhléns Hugosons och dess dotterbolag.
– Jag vill inte vara beroende av någon annan, så är det. Jag vill jobba långsiktigt, lokalt och lösa problem på ett hållbart sätt. Det är vår skyldighet gentemot kommande generationer och det är viktigt för samhället. Under pandemin fick alla se hur skrämmande sårbara vi är när vi är beroende av andra länder. Jag anser att varje bondgård bör ha sin egen kraftvärmeanläggning.
"Jag vill inte vara beroende av någon annan", säger Mikael Hugoson.