I slutet av maj 2010 lades en man som varit utomlands in på Sunderby sjukhus. Efterhand konstaterades det att han bar på så kallade VRE-bakterier, vilka är mycket svårbekämpade med antibiotika. Bakterien orsakar svåra infektioner.
Detta satte igång en omfattande smittspårning. Sammanlagt 408 personer kontrollerades. Det var personal, patienter och andra som varit i kontakt med mannen och de fyra medpatienter som också smittats.
Kostnaden slutade på 95 000 kronor för landstinget.
- Det tog flera månader att sammanställa allt. Det var ett jättearbete, säger Anders Österlund.
Detta är ett scenario som kan bli allt vanligare i framtiden.
- Resistenta bakterier är det vi är mest oroliga för just nu. Kurvan med smittade går ständigt uppåt, säger han.
Över 60 fall per år
Sen år 2000 har antalet norrbottningar som upptäckts med en resistent bakterie ökat från enstaka fall till över 60 fall per år.
- På sikt kommer det bli problem att behandla patienter. Längre fram, vilket redan sker i Europa, kommer patienter att dö på grund av det här, säger Anders Österlund.
Detta är ett problem över hela världen och även ett ökat resande bidrar till spridningen. Enligt hygienöverläkare Kia Karlman på Sunderby sjukhus bär var tredje norrbottning som återvänder från Thailandssemestern på en multiresistens bakterie.
- Det är ju nästan bara i Sverige som vi vattnar med dricksvatten. I många länder används dikesvatten och liknande, vilket kan vara lika med avloppsvatten, säger hon.
- Sen är det inte alltid att det bryter ut en infektion. Men om det gör det kan den bli svår att bota, säger Kia Karlman.
Vatten på flaska och ingen is
Hennes tips vid utlandsresa är att alltid dricka vatten på flaska och undvika all is. Dessutom äta mat som är tillagad genom stekning eller kokning.
- Tidigare hade vi samma problem med folk som varit i till exempel Spanien, men där är nu något bättre, säger hon.
Infektionerna är inte svårare än vanliga infektioner, men problem uppstår när antibiotika inte biter på en vanlig urinvägsinfektion. De resistenta bakterierna har också en annan fördel, speciellt på sjukhus. Där det används mycket antibiotika som tar död på bakterier skapas större utrymme för de resistenta bakterierna att växa i.
"Rävgift"
I en frys på Sunderby sjukhus finns några av Norrbottens farligaste bakterier samlade. Överläkare Peter Cettner plockar fram några av odlingar av den fruktade tarmbakterien ESBL. I odlingarna kan man tydligt se den vanliga antibiotikan blir helt överväxt av bakterier och alltså inte fungerar.
- Vi försöker alltid med de i första hand. Om inte den antibiotikan fungerar tar vi till den med bredspektrum, säger Peter Cettner.
- Om inte det fungerar tar vi till det riktiga rävgiftet som kan orsaka svåra biverkningar och bland annat slå mot njurarna. Men den antibiotikan vill vi gärna vara sparsamma med. Det är den sista utposten.