Oppositionsrådet Jens Sundström (L) hör inte till den fjärdedel av regionpolitikerna som har utsatts för hot.
– Som medelålders vit man drabbas jag oerhört lite av våld och hot, för att inte säga ingenting. Jag kan ha dem som förföljer mig med ett dåligt språkbruk, men det har aldrig övergått till en situation som kan likna det kvinnliga politiker ofta drabbas av, säger han.
Det här är en kvinnofråga?– Ja, tyvärr är det så ojämställt och orättvist. Jag tycker att det är sorgligt.
Elisabeth Lindberg (S) har samma bild.
– Statistiken visar att yngre och kvinnor är mer utsatta. Det är så lätt att kalla kvinnor "horor", att man tar till de begreppen, säger hon.
Att kvinnor utsätts för trakasserier är inte unikt för den politiska sfären.
– Finns underliggande maktsystem och härskartekniker av olika slag. Kvinnor är alltid mer utsatta än män, det tror jag, och det vittnar inte minst metoorörelsen om.
Jens Sundström säger att han är besviken på utvecklingen och att han hade hoppats på större förbättring i takt med att allt fler maktpositioner innehas av kvinnor.
– Men det är en struktur i samhället, att män står för mycket av våldet. Det är svårt att komma åt, säger han.
Han ser ett samband mellan hoten och att allt fler hoppar av politiken eller inte alls engagerar sig.
– Till slut leder det till att vi får helt fel människor som politiker. Om bara de mest hårdhudade och de som kanske inte drabbas i samma omfattning stannar kvar blir det en sned fördelning gentemot medborgarna.
Ett hot mot en förtroendevald är inte bara ett angrepp mot en enskild individ utan också mot den demokratiska samhällsmodellen, anser Sundström.
– Å ena sidan ska man inte behandla förtroendevalda annorlunda, men å andra sidan är de hoten lite allvarligare.