Sundstedt vs Odell

"Varför väcker samtidskonsten
aggressioner?" löd rubriken när Bok & Bild anordnade ett samtal inför månghövdad publik i söndags.
Fejkade en psykos
Bakgrunden var Anna Odells verk Okänd, kvinna 2009-349701 - och huvudpersonen satt själv
i panelen.
En kvinna bland åhörarna undrade om verkets syfte.
- Otroligt komplicerat. Det handlar om den offerroll man blir tilldelad av psykiatrin - kan man göra sig av med den? Men verket handlar också om den slutna världen - psykiatrin - som är totalt maktfullkomlig. Och vem har rätt att definiera sanningen? undrade Anna Odell.
Debatten kring hennes examensarbete på Konstfack har bland annat handlat om metoden, att fejka en psykos.
"Avslöjar ingenting"
Konstkritikern och pedagogen Bertil Sundstedt, Luleå, har tidigare ifrågasatt varför Bok & Bild hade bjudit in Anna Odell till mässan och nu fick han möta henne
i paneldebatten.
- Anna Odell har inte avslöjat någonting om psykiatrin. Att spänna fast folk i bälte har man gjort
i många herrans år. Konst ska vara gedigen i sitt hantverk och uttryck, sade Bertil Sundstedt.
Han menade att en anledning till kontroversen var att konstnärer vill slippa ifrån etik och ansvar.
- Konsten har en autonomi som är höjd över vad andra människor får göra. Man säger bara "Det är konst".
Vill synliggöra
Men Bertil Sundstedt fick mothugg av Anna Odell:
- Det finns en syn på konstnärer att de bara skapar för sin egen skull, medan exempelvis journalistík tillför samhället något.
Men många konstnärer vill synliggöra det många inte ser.
Inte första gången
NSD:s kulturredaktör Patrik Boström jämförde med liknande granskningar av psykvården, gjorda av forskare och journalister.
- Ett exempel är David L Rosenhan som skickade åtta forskare till ett mentalsjukhus. Den forskningen publicerades, alla var nöjda och tyckte att det var intressant. Elisabeth Jane Cochran "wallraffade" i slutet av 1800-talet och inte heller då uppstod samma debatt som nu.
- Uppstår kritiken bara för att Anna Odell gör det under konstens flagg? undrade Boström.
Konservativ kulturpolitik
Konstvetaren Anders Marner, Umeå universitet, ser en politisk agenda bakom debatten.
- Det finns konservativa och nyliberala krafter som var förberedda på att få driva igenom sina
"hårdare tag" tack vare Anna Odell-
affären. Det är en politisk aktivitet som pågår, en högervridning, sade han.
- Den konservativa kulturpolitiken lyser igenom Göran Hägglunds prat om "verklighetens folk". Han vill importera en amerikansk kulturpolitik, sade Patrik Boström.
- När kulturministern fördömer mig, fördömer hon hela Konstfack, sade Anna Odell.
"Ingen publik"
Huvudproblemet, menade Bertil Sundstedt, är att samtidskonsten saknar folklig förankring.
- Konsten blir till först i mötet med publiken, men dagens samtidskonst har ingen publik förr-än om 50 år. Det är en elit som bestämmer vad som är konst. Publiken exkluderas.
- Men konsten stannar i utveckling om man bara vill nå en stor publik. När Picasso målade
kvinnor kubistiskt, tyckte publiken att han skändade kvinnokroppen. Skulle han inte ha fortsatt med sin konst då? undrade Anna Odell.

Sundstedt vs Odell

Debatten om samtidskonsten gick het under Bok & Bild i Kulturens hus i Luleå.I ena ringhörnan: konstnären Anna Odell, 36. I den andra: kritikern Bertil Sundstedt, 61.- Odells verk är inte intressant. Samtidskonsten saknar publik, säger Bertil Sundstedt.