Det har gått lite drygt åtta veckor. De fyra styrkepassen i veckan, baserade på mina svagheter och specifika mål, har gett resultat. Om inte så mycket för ögat, så åtminstone har jag hittat nya muskler som väckts till liv och börjat arbeta.
Sjukgymnast Lasse Lundgren tar fram den blå gummimattan. Även om jag mest spenderat tid bland de fria vikterna, är mattan en ständig följeslagare. För två månader sedan visade bålkonditionstestet - precis här - lite sämre än vad både jag och Lasse förväntat oss. Mycket på grund av det svaga baksidespartiet. Men nu...
- Det viktigaste med all träning är att hitta rätt dataprogram, säger Lasse och fortsätter:
- Jag brukar likna det vid ett pussel när jag träffar nya människor i mitt jobb. Första steget är att vända de där pusselbitarna rätt, så vi ser vad vi har att jobba med.
Programenligt avslut
Första varvet i bålkonditionstestet är avklarat. Inte själva utförandet, men tekniken, gör mig lite nervös. Men Lasse lugnar.
- Nu har du hittat de där musklerna. Vi har också lagt hörnbitarna i pusslet och nu återstår egentligen att förvalta dem. All din vanliga träning kommer att träffa rätt.
Ja, jag har funderat lite på det där efter vägen. Hur bra det har känts och hur läskigt jag upplever det att programmet nu tar slut. Och vad beror det på att just detta program funkat så bra? För det är inte första gången jag får en lapp med specifika övningar i min hand.
- Du har verkligen följt programmet. Det är hemligheten. Sedan har det redan från start funnits en tydlighet i vad du vill, säger Lasse och fortsätter:
- Både du och jag, PT och kund, har varit motiverade och så ska man inte underskatta tankens kraft - du har förstått varför du ska göra det här.
Plankan med den lilla, lilla förflyttningen av handen framåt börjar kännas. Lasse konstaterar att jag passerat den del i testet där jag blev underkänd sist. Jag får ta i mer för att nå ända fram till armbågen med knäet, men tredje varvet inleds. Rädslan för att göra fel har bytts ut mot jävlar anamma och precis det menar Lasse är ett framgångsrecept.
- Vanliga fel man gör när man tränar är att man inte följer sitt program eller har fel program. Tar man kvinnor som grupp så är det inte ovanligt att deras program innehåller helt felaktig belastning. De tränar ofta muskelkondition och skulle med fördel kunna få ut lite aggressioner i gymmet.
Ja, kvinnor. Kontra män. En av de få saker som stört mig när jag matat på med mina baksidesövningar, är när någon halvtränad kille glidit in med hur bulliga axlar som helst. Att män generellt har mer synliga muskler än kvinnor köper jag, men varför är det så?
- Det ÄR skillnad på kvinnor och män. I förmåga till muskeltillväxt och i underhudsfett. Och det har med hormoner att göra, östrogen respektive testosteron, säger Lasse och fortsätter:
- Men sedan är det också skillnad män emellan. Och kvinnor emellan. Man är en individ framför allt. Och det är viktigt att tänka på när man till exempel letar program på nätet eller i böcker. Passar det verkligen dig?
Den sköna smärtan
Aaah! Nu gör det lite ont, skönt ont. Sista övningen på sista varvet. Knä mot armbåge. Och fort går det inte.
- Kom igen! Ända fram. SISTA! Världsklass! skrattar Lasse när jag klarat samtliga varv. Med godkänd teknik.
Jag är betydligt bättre när det kommer till bålkondition. Men framför allt har jag nått ett mål, hittat rätt muskler och fått verktyg att bygga vidare. Dessutom har jag fått en förståelse för att vi alla är olika och en större ödmjukhet inför kroppens processer.
- Många som tränar hoppar direkt till steg två, de börjar alltså direkt köra tungt. Det gör att vi inte når ända fram till vårt mål. Men det är svårt att hitta "dataprogram" och den typen av träning vi började med kan upplevas som lite lätt. Men den här vägen ger faktiskt bäst resultat.