Skadorna som Fredrik "Frog" Berggren har dragit på sig under sin karriär har många gånger varit svåra.
– Det har liksom exploderat i lederna så det har varit benbitar överallt som de har försökt sätta ihop på bästa sätt. Man har lite skruvar och metallplattor i lederna, vilket inskränker lite på rörelsen, men det går fortfarande bra att köra motorcykel – som tur är.
Fredrik Berggren har tidigare tävlat i Freestyle motocross på elitnivå och även varit stuntförare i Sylverster Stallones film The exependables 3.
Hur började du med den här typen av våghalsiga saker?
– Det började med att jag tävlade i motocross när jag var 13 år gammal och sedan tävlade jag på elitnivå i tio år. Sedan år 2002 började jag köra freestyle bara för skojs skull, men sedan fortsatt det bara och jag återgick aldrig till tävlandet – utan det blev freestyle motocross för hela slanten.
Vad är tjusningen med freestyle motocross?
– Det är nog att det är så fritt. Det är bara fantasin som sätter gränserna, det finns inga regler. Ska man tävla är det en domarbedömd sport men när man inte tävlar då är det bara att göra det man känner för.
– Man måste älska det för att hålla på med det. Det är inget man kan hålla på med bara för att göra sig en karriär eller något sådant. Det är så pass riskfyllt och kräver mycket tid och träning.
Hur mycket övar du?
– Det ni kommer att få se däruppe är resultatet av många års träning. Enormt mycket tid och tyvärr många krascher och en del skador. Det krävs ganska mycket och många timmars träning.
Vad är det svåraste du har gett dig på att göra?
– Det svåraste som jag har gett mig på är något som heter Tsunamifllipp. Om du tänker när man hoppar normalt och står på händerna på styret rakt upp, fast man gör samma sak i en bakåtvolt så man hänger rakt ned.
Showen som Fredrik "Frog" Berggren planerar att bjuda på innehåller bland annat akrobatiska konster.
– Det är jag och Sebastian ”Sibbe” Eriksson som kör. Uppställningen är så att vi har en hoppramp av stål och längre bort har vi en landning. Vi hoppar 22 meter långt och är tio meter högt upp i luften, under luftfärden står vi på styret och släpper hela motorcykeln och tar oss tillbaka innan vi landar. Vi gör också bakåtvolter och grejer.