I den nya läroplanen som kom 2016 fick fritidshemmen, ett tydligare uppdragi ett eget kapitel som handlar om fritidshemmen specifikt och där det anges hur de ska jobba. För att säkerställa att varje fritidshem i Luleå kommun jobbar på ett likvärdigt sätt arbetar sedan något år sju fritidshemsutvecklare som med sitt helikopterperspektiv ska kvalitetssäkra verksamheten.
– Tillsammans med rektorerna på varje skola drar vi upp riktlinjer för vårt arbete. De bestämmer över sin skola men vi utvecklare ser vad som händer och kan tillsammans jobba för att få det så bra utifrån varje skola förutsättningar. Vi ser att det slits hårt på skolorna och om vi kan se till att få en samsyn så säkerställer vi att kvaliteten är på en likvärdig nivå och att det utgår ifrån vårt styrdokument, säger Ewa Eriksson.
– Kompetensutveckling är en vikig del i arbetet. Flera workshops har genomförts med praktiskt arbete kopplat till läroplanen. Vi har också startat en grundkurs för fritids- och elevassistenter där vi jobbar utifrån styrdokumenten där de kan göra en uppgift och dokumentera och så att vi har ett pilotprojekt för att öka kvaliteten för den personal som inte har utbildning, berättar Ewa Eriksson.
Heli Lamppa är en av fyra anställda fritidspedagoger på Ängskolan som tillsammans med några fritidsassistenter tar hand om eleverna under dagarna. Hon har arbetat drygt 35 år som fritidspedagog och välkomnar satsningen.
– Vi behöver det här. Det är sällan någon kommer utifrån och ser och hjälper oss att få upp ögonen för vissa saker. Vi gör massor av saker men vi får det inte alltid på pränt. Nu har vi fått olika föreläsningar, och utvecklar rastverksamheten på ett nytt sätt. Alla vi som jobbar här är duktiga men vi hinner inte sätta oss ner och planera tillsammans, nu ska vi framöver se till att alla fritidspedagoger kan sitta en timme varje dag och planera tillsammans, och det vore jättebra för då kan vi prata ihop oss på ett bättre sätt, säger Heli Lamppa.
Hon konstaterar också att det nya sättet att arbeta kommer att ställa krav på dem som personal, inte minst blir allt jobb de gör tydligare.
– Det kommer att bli intressant till hösten då vi har jobbat igenom detta för nu har vi chans att få in ett nytt arbetssätt, där en vettigare rastverksamhet finns med i planerna. Jag har redan en bild av hur det ska bli, det finns mycket som vi kan göra. Det har hänt massor sedan fritidshemsutvecklarna kom med i bilden. Men nu när vi har kunnat jobba med detta tillsammans är det mycket lättare att se vad vi kan göra tillsammans, och då blir det också lättare att få med barnen och att fortsätta ha eleverna i fokus, säger Heli.
Rektor Göran Rönnbäck på Ängskolan är positiv till att utvecklarna kommer in med utifrånperspektiv.
– När man är i den dagliga verksamheten är det inte så lätt att få tiden att räcka till, därför är det väldigt positivt att ha dem här. Ansvaret ligger fortfarande på mitt bord men det är värdefullt att få stödet av någon som kan sätta igång utvecklingsarbetet. Det kan lätt bli så att skolan tar mer fokus, men fritids är en viktig verksamhet därför måste vi satsa på att utveckla även den delen.
Projektet ska pågå fram till årsskiftet, men Göran Rönnbäck tror att det fritidshemsutvecklarna kommer att behövas även en tid efter det.
– Jag hoppas att det här projektet pågår ett tag till. Allt utvecklingsarbete tar längre tid än man tror och det är mycket bra på gång, så småningom behöver det ingå i den ordinarie verksamheten. behöver mer tid för att genomföra det. I processen är delaktighet och förankring viktigt, annars finns en risk att allt faller platt.