– Bevarande av värdefull natur utgör en mycket viktig del i arbetet för att bevara den biologiska mångfalden i landet. Samtidigt som vi också skyddar utrotningshotade arter bygger vi också en infrastruktur av skyddad natur som utgör en värdefull resurs för friluftsliv och turism, säger Per-Anders Jonsson, enhetschef vid Länsstyrelsens naturskyddsenhet.
Jämsides pågår även en stor upprustning av fjälleder, och andra anläggningar för friluftslivet, och när det gäller hotade arter görs en extra satsning på fjällräven.
En stor del av anslaget för att skydda värdefull natur går till att ersätta markägare i kommande naturreservat för uteblivet skogsbruk.
Ett sådant område är Bassegielas värdefulla tallskog, som inlösts av Arjeplogs allmänning och har unika urskogsvärden.
När det gäller förvaltningen av de områden som redan är naturreservat, eller nationalparker, får Länsstyrelsen 19 miljoner, vilket är något mer än 2016.
– Vi kommer bland annat att avsluta några projekt som påbörjades under 2016, till exempel i naturreservaten Vittjåkk-Akkanålke och Dundret, berättar Kjell Sundvall, enhetschef för Länsstyrelsens fältenhet.
Vinterlederna kommer att få en ordentlig genomgång under året framförallt i Arjeplog och Jokkmokks-fjällen.
– Det är inte minst en säkerhetsfråga eftersom många leder finns på höga höjder och nära den norska gränsen , säger Kjell Sundvall.
Längs lederna ska bland annat en upprustning av vindskydd, en förbättrad skyltning, och åtgärder för att öka tillgängligheten utföras.
– Det känns viktigt att även funktionshandikappade kan nyttja våra gemensamma leder i fjällvärlden.
Även arbetet med stensättning för att göra Västra leden upp mot Kebnekaise mer tillgänglig för besökare kommer att avslutas 2017.
Skötseln av naturreservat och leder är ett kostsamt och omfattande arbete.
– Vi har 18,9 miljoner för att sköta reservaten, och 5,4 miljoner för att finansiera driften av de skyddade lederna, fortsätter Kjell Sundvall.
Hur många personer jobbar med skötseln av natureservat och leder i Norrbotten?– Vi är 14 fast anställda, och under de perioder när verksamheten är som mest intensiv har vi runt 30 personer igång med olika uppdrag.
Även arbetet med åtgärdsprogrammen för hotade arter i länet fortsätter. Extra fokus läggs nu på den starkt hotade fjällräven genom Interreg Nord-projektet Arctic Fox Together.
Projektets budget är 12 miljoner, och en del av det är finansierat genom EU-bidrag. Det drivs av Mary Agrér på Länsstyrelsens naturskyddsenhet i Luleå i samarbete mellan länderna på Nordkalotten. Hon betonar vikten av samarbete mellan länderna på Nordkalotten.
– Samrbetet har delvis funnits tidigare, men nu ska vi extra fokus på det, säger Agrér.
Länsstyrelsen i Norrbotten besökte under 2016 många fjällrävslyor, men det var endast aktivitet på fem av dessa. Det finns flera hot mot fjällräven. Ett är genetisk inavel inom arten, ett annat är konkurrensen om lyor med rödräven, som till och med kan döda fjällrävar. Ett annat hot är kungsörnen.
Hur många fjällrävar finns det i fjällområdet?– Det växlar från år till år men senaste inventeringen visar på att det finns ett femtontal. men vi vet inte hur överlevnaden ser ut edan dess, konstaterar Mary Agrèr.
Satsningen på lokala naturvårdsprojekt i kommunerna, LONA, fortsätter även i år. Ungefär 1,5 miljoner fördelas till nya projekt, där sju kommuner i länet har ansökt om bidrag