– Ja, det har hänt att vi inte kunnat åta oss uppdrag, säger Karl-Erik Ström som är vd på Kalles bud och transport i Luleå.
Riktigt så illa har det inte varit för Alviks trafik AB, som kör både bussar och lastbilstrafik.
– Vi söker ständigt efter chaufförer, men vi har inte behövt säga nej ännu, säger vd Johan Åström.
Johan Åström spår dessutom att situationen kan bli ändå värre framöver. Många chaufförer är på väg in i pensionsåldern.
– Många i yrket är rätt ålderstigna, säger Karl-Erik Ström
Listan på jobb där det råder brist på arbetskraft är lång. Nu är det dags att föra upp yrket chaufför bland bristyrkena.
– Det borde utbildas fler. Nu har Arbetsförmedlingen kommit igång med sina utbildningar igen, men chaufförer är en bristvara, säger Karl-Erik Ström på Kalles bud.
Han påpekar att just i hans branch är det flera kompetenser som krävs.
– Du måste både kunna köra och bära.
Kalles Bud har körningar över hela Sverige.
Malin Öhrlund på Öhrlunds åkeri i Smedbyn instämmer i att det finns ett jätteunderskott på chaufförer, speciellt på sådana som kan ta kortare vikariat.
– Men däremot har vi erfarenheten att när vi annonserar ut tillsvidaretjänster, så får vi bra med sökande.
– Åkerierna skriker efter chaufförer med rätt behöringhet, yrkeserfarenhet och utbildning på det specifika område de ska köra på, säger Carina Ahlfeldt som är regionchef vid Sveriges Åkeriföretag norr.
Enligt Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya, kommer det att behövas runt 50 000 lastbilschaufförer de närmaste tio åren.
EU har gjort det så kallade yrkeskomptensbeviset, YKB, obligatoriskt sedan ett och ett halvt år tillbaka. Beviset utfärdas av Transportstyrelsen efter totalt 140 timmar teoretisk utbildning inkluderande tio timmars obligatorisk övningskörning.
– Det är ett intyg på att du har fem olika kompetenser, bland annat kunskaper i ecodriving och lastsäkring, berättar Karl-Erik Ström.
Kravet på yrkeskomptensbevis har gjort det svårare att få tag i chaufförer som kan jobba extra, tycker både Karl-Erik Ström och Johan Åström som misstänker att vissa chaufförer valt bort att jobba vidare på grund av att de inte ville satsa tid eller pengar på ett YKB.
Kravet på YKB är inte bara negativt, tycker Malin Öhrlund.
– Det professionaliserar yrket och kvalitetsstämplar chaufförerna, säger hon men hon instämmer med sina två kollegor det kan finnas chaufförer som inte brytt sig om att skaffa yrkeskompetensbevis.
– Då kan vi inte anställa dem, konstaterar hon.