"Fortsätt ta ansvar för en jämlik och kvalitativ skola som utgår från Luleå kommuns långsiktiga vision och utvecklingsplan"
Så lyder S-formuleringen i Alternativ 2 inför höstens folkomröstning om den framtida skolstrukturen i Luleå.
Den allmänt hållna skrivningen har redan kritiserats av V:s gruppledare Bertil Bartholdson, som kallar S-alternativet för "grovt vilseledande", och nu får han stöd av statsvetaren Simon Matti vid Luleå tekniska universitet.
– Jag håller helt med. Helt självklart att kommunen måste ta ansvar för skolan och Luleås utveckling, det vill väl alla? Men frågan är ju vad detta innebär – betyder det färre och större skolenheter, exempelvis?
Matti vänder sig inte minst mot att S-alternativet använder sig av värdeladdade ord som "jämlik" och "kvalitativ".
– Värdeord ska man passa sig väldigt noga för i en folkomröstning. Det finns ingen anledning att ha med begrepp som "jämlik", när det måste vara målet för alla i kommunen.
– Dessutom påstår S indirekt att folkinitiativets alternativa förslag inte tar ansvar för en jämlik och kvalitativ skola.
Statsvetaren konstaterar att det största problemet generellt vid folkomröstningar är just att alternativen inte är tillräckligt klargörande.
– Det ska vara så enkelt och tydligt som möjligt, så folket vet vad de ska rösta på. Man kan inte ha det ena alternativet med konkreta förslag, och det andra som bara är luddiga policymål. Som att jämföra äpplen med päron.
Därför är det, enligt Matti, tveksamt att överhuvudtaget arrangera en folkomröstning.
– Om S inte kan formulera sig på ett sätt som särskiljer deras alternativ, finns det absolut ingen anledning att ha en folkomröstning. Helt poänglöst att kasta pengarna på det.
Varför valde S ändå den formuleringen?
– Den illvilliga tolkningen är att de ville ha en svepande, bred formulering för att så många som möjligt ska kunna ställa sig bakom den. Partiet vill ju ha ett stort manöverutrymme i skolfrågan.
– Och självklart visste S precis vad de gjorde när de krävde att få ha med ett eget alternativ, och dessutom formulerade det såhär. S mörkar och det känns oärligt.
Hur kan det påverka valdeltagandet?
– Det måste finnas tydliga alternativ, annars tycker medborgarna att man lika gärna kan strunta i att rösta, säger Simon Matti, som också konstaterar att ett svagt valdeltagande undergräver legitimiteten i folkomröstningen.
I stället menar statsvetaren att formuleringen borde anknyta till förra mandatperiodens inriktningsbeslut Framtidens skola, som S röstade igenom och som bland annat innebär en omstrukturering mot just förre och större skolenheter.
– Vill Luleåborna ha Framtidens skola – eller inte? Det är det folkomröstningen borde handla om, säger Simon Matti.