Redan efter tre meningar var den moderate statsministern inne på hur Ryssland beter sig, inte minst i Ukraina.
Likt en universitetsprofessor tog han med studenterna på en djuplodande lektion i svensk och europeisk krigshistoria kopplat till vilka politiska insatser som behövs för att stävja det alltmer mörka och osäkra hotet.
Med Ragnar Lassinanttis ord "En historielös människa, är en vilsen människa" broderade på ett konstverk på hörsalens ena vägg reste Reinfeldt tillbaka i tiden. Han nämnde att i juni firas hundraårsdagen för första världskrigets utbrott och i vår firas att det är 200 år sedan Sverige var i sitt sista krig.
– Är det någon här inne som vet mot vilket land, testade Reinfeldt.
En student svarade lågmält:
– Norge.
– Bra att en visste det. Krig mot Norge låter kanske konstigt men de flesta krig som sker utkämpas mot sina grannar, för att man inte håller sams. Den 17:e maj 1814 skrev norrmännen ett dokument och förklarade sig självständiga från dem som de tyckte allra mest illa om, svenskarna. De jublar fortfarande varje år och firar sin frihet.
Att tvinga sina grannar är inte rätt väg att gå, och öppenheten som Europeiska unionen står för är viktig att värna, framhöll statsministern.
– Jag menar att det europeiska samarbetet är det enda som står emot den nationalistiska sjukan som råder och det kollektiva grupptänkandet vi har bakom oss. Mitt parti tror mycket på Europa.
Att Ryssland går in och tycker sig ha rätt till sådant som förr tillhörde Sovjetunionen är en oroande utveckling, menar Reinfeldt. Utåt kan det, menar han, uppfattas som att Ryssland sätter sitt politiska inflytande på spel eftersom de uppträder som farliga och att de sänker sin ekonomi när investerare flyr landet.
– I Ryssland är nog Putin mer populär än någonsin. Han är macho, en som rider barbröstad på en björn. Han är en "riktig politiker", och inte som de där fjantarna i Västeuropa, säger Fredrik Reinfeldt.
Situationen i Europa har inte varit så svår sedan kalla kriget, framhåller han. Större delen av anförandet handlade om världspolitiken och en mindre del om jobben som dock är en av alliansens viktigaste valfrågor, och som han var där för att prata om.
Men från kalla kriget, till Kallakkriget. Statsministern blev nästan svarslös när han ställdes inför frågan om han är för eller emot en gruva i Kallak, i Jokkmokks kommun. En väl belyst konflikt som det rapporterats mycket om, världen över.
– Jag tycker att svensk lag ska följas. Det är det enda svar jag kan ge. Vi har ett ansvar att följa och upprätthålla lagstiftningen. Ibland så tvistar man och då får man försöka avgöra det rättsligt. Det blir godtycke om man bara åker runt och tycker en massa saker, då är man inte en rättsstat på samma sätt som jag menar att man ska vara.
Men har du följt Kallakfrågan, är du insatt?
– Det är bättre att du redogör... Jag har naturligtvis följt rapporteringen.
Vilket ansvar tar du i den frågan?
– Jag säger att lagstiftningen måste följas. Människor har olika intressen, bakgrund och historia. Hävdvunna seder möter lagstiftning. Ska mark brukas och användas eller ligga orörd?
I vissa fall är det många som ska använda samma markplätt, hur ser du på det?
– Då skulle jag säga att svensk lag gäller.