Av hänsyn till rennäringen har Bergsstaten avslagit Vilhelmina mineral AB:s ansökan om bearbetningskoncession i den nedlagda Stekenjokkgruvan, som stängdes för 26 år sedan.
– Det har aldrig hänt att Bergsstaten har avslagit med renskötseln som motivering. De ger renskötseln företräde, det är ett viktigt betesområde och kalvningsland. Samebyarna i området har också fått sina betesmarker påverkade av andra intrång som att behovet av markerna ses som större i dag än när det var gruvbrytning i området, säger Jenny Wik Karlsson, som har varit ombud för en utav samebyarna i Västerbotten.
Gör det här att ni tror att det kan gå på ett liknande sätt i Kallak, där Jåhkågasska sameby blir berörda av en gruva?
– Det går inte att säga något om ett specifikt fall, men det här visar ändå på att det inte alltid är så att mineralintressen ska ha företräde. Det känns mer hoppfullt att det finns möjligheter till andra utfall.
Vilhelmina mineral har tre veckor på sig att överklaga Bergsstatens beslut och då hamnar frågan hos näringsdepartementet.
– Då kommer vi att få ett väldigt intressant scenario där vi får se hur regeringen ställer sig till att ha tre myndigheter som avslår en gruva, säger Wik Karlsson.
Fred Boman, verkställande direktör på Jokkmokk iron mines, säger att beslutet var väntat.
– Både Jämtlands och Västerbottens länsstyrelser har sagt att de anser att det inte ska vara ett markområde för gruvverksamhet för att rennäringen har större betydelse, det vore i det närmaste ett tjänstefel av Bergsstaten att besluta något annat, säger han.
Det är ju en liknande situation i Kallak där ni vill starta en gruva. Vad tänker du om det?
– Det kommer inte att hända i Jokkmokk, det kan jag lova. Kallak har en långt större ekonomisk betydelse för kommunen, länet och landet än vad rennäringen har, säger Fred Boman.