Stadsarkitekten vill se mer banbrytande arkitektur

Johan Eriksson-Buhr är stadsarkitekten som vill få Luleå att bygga mer banbrytande arkitektur.

"Det jag tycker är intressant med just städer är kontrasten mellan stadsparker och den täta bebyggelsen", säger Luleås nye stadsarkitektet Johan Eriksson-Buhr i början på april.

"Det jag tycker är intressant med just städer är kontrasten mellan stadsparker och den täta bebyggelsen", säger Luleås nye stadsarkitektet Johan Eriksson-Buhr i början på april.

Foto: Petra Älvstrand / Frilans

Luleå2020-04-24 13:49

Det snöar utanför fönstret på våning åtta på stadshuset i Luleå. Här finns det en bra utsikt för Johan Eriksson-Buhr att blicka ner över staden som han vill få att sticka ut.

Vad finns det för guldkorn i Luleå?

– Jag tycker nästan hela centrum är ett sådant guldkorn. Gammelstad ett givet svar, tycker kyrkbyn är unik. Skärgården är en höjdpunkt. Ska man peka ut något specifikt i centrum tycker jag Gültzauuden är ett perfekt kontrast till centrum. Sedan vet jag Luleås bästa badstrand, men den vill jag inte avslöja.

Vad är ditt uppdrag som stadsarkitekt?

– Jag har tolkat mitt uppdrag att det handlar att tänka på hela processen från idé till byggt projekt. Det är en röd tråd där emellan och det finns ett antal grindar som man ska ta sig igenom med planprocess, bygglov och så vidare. Min roll är att följa hela den linan och se till att arkitektoniska följer med från idé till färdigt projekt.

Det låter som mycket jobb, varför ville du ha tjänsten?

– Det är en fantastisk möjlighet att få vara med att påverka hur staden byggs. Även fast jag har rollen som stadsarkitekt är det viktigt att påpeka att vi är väldigt många spelare i det här, för att nå någonstans gäller det att man får med sig människor och få ett lag att fungera. Det tycket jag är roligt.

Luleå hade inte haft en stadsarkitekt på fem år innan du fick rollen – är det en viktig roll som behövs?

– Jag tycker det. Förutom funktionen på kommunen finns det ett symbolvärde, att man är i en kommun som har höga ambitioner och man vill växa och skapa en attraktiv stad.

Hur mycket kan du påverka?

– En stor del av jobbet handlar om att kratta manegen och föra samtal innan beslut tas. Jag jobbar i en politiskt styrd organisation vart det är politiska beslut som tas och vi bereder beslut, men jag upplever att man har en stor påverkan och att politiken är lyhörd.

Kan du stoppa projekt?

– Beroende på vad bedömningarna blir när det kommer in ett förslag till kommunen kan det bli att man har en stor påverkan hur det omformuleras. Men slutligen är det ett politiskt beslut som stoppar ett projekt, det är inte jag som enskild tjänsteperson som gör det och så tycker jag inte det ska vara heller. Utan jag bedömer och beskriver konsekvenserna av ett förslag och sedan är det upp till politikerna att fatta beslutet.

Hur hamnade du i Luleå?

– I och med att jag kommer från Gällivare och pluggade i Skåne kände jag att jag vill flytta norrut, närmare mina rötter och då kändes det som att Luleå fortfarande var en stad som kunde erbjuda stadsmässiga upplevelser medan jag på relativt kort avstånd kan få uppleva fjällen och träffa familjen i Malmfälten.

Kan du gå runt på stan när du är ledig utan att tänka på jobbet?

– Nej, det är helt omöjligt faktiskt. När vi åker på semester kan jag stega upp gator, titta på proportioner, fastna vid fina fasadmaterial och gå runt i parker. Kollar mycket utifrån min profession. Det är svårt att stänga av när jag besöker städer och det är väl därför jag söker avkoppling i naturen.

Var hämtar du inspiration och idéer?

– Det kan vara allt från stora städer till byar som man besöker. Får inspiration från naturen också. Det jag tycker är intressant med just städer är kontrasten mellan stadsparker och den täta bebyggelsen, hur den hänger samman.

Om du fick flytta vilken byggnad som helst i världen till Luleå, vilken skulle det vara?

– Det var en klurig fråga. Men jag tänker så här, utan att nämna någon byggnad: Om man tittar på Luleå så tror jag vi behöver starkare destinationspunkter. Man brukar prata om något som kallas Bilbao-effekten som handlade om att Guggenheimmuseet byggdes som en symbolbyggnad, exklusiv arkitektur. Den har blivit en dragare och betytt mycket för den staden – och Luleå hade behövt mer den typen av funktionsbyggnader. Jag brukar tänka att Luleå före och efter Kulturens hus är en jättestor skillnad.

Höghus har varit en omdiskuterad fråga i centrum, men behövs de?

– Centrum kommer förtätas och successivt byggas högre. Men det är platsen som avgör det och det är lite de som saknats, vi har inte haft en tydlig strategi för var vi ska bygga högt och det innebär att det dyker upp projekt lite här och var.

Hur ska man bygga när man blandar höghus med det som finns kvar för att det ska bli en helhet?

– Det som har en lägre skala, äldre bebyggelse, tillsammans med det som är nytt och högre skala kan förstärka varandra. Det är inte säkert att man reducerar den gamla bebyggelsen bara för att man bygger högt. Men sedan finns det andra aspekter som spelar roll, som skuggning.

Vi är omringade av vatten, var finns det möjligheter att förtäta?

– Tittar man på en karta finns det inte många områden som går att fylla ut. Tittar man på centrum och norrut är det egentligen Robertsvik, röda havet och upp mot Skutviken. Det är sannolikt ett område som kommer omförvandlas övertid. Östra strand är ett större område som skulle kunna expandera staden. I övrigt kanske det finns små lufttomter man skulle kunna bygga igen, man kan bygga på hus och i vissa fall kanske man river ett hus och bygger ett nytt. Loet skulle kunna förändras, men då behöver busstationen hitta en annan lokalisering innan man kan börja bygga på ett sådant kvarter. Delar av södra hamn kan man nog sannolikt se att det kommer ske en omvandling.

Om man blickar ut mot olika stadsdelar utanför centrum, vad har man för möjligheter där?

– De flesta stadsdelar är uppbyggd kring någon funktion med publika verksamheter och sedan är det både lägenheter och små hus. Primärt handlar det om att stärka de delarna men även de luckor som finns mellan stadsdelar. Att de hänger ihop bättre och skapar bättre stråk mellan stadsdelar och centrum. Där finns det mycket potential.

Tror du att arkitekturen kan locka fler att bosätta sig här?

– Jag är helt övertygad om att arkitekturen spelar en enorm stor roll för stadens attraktionskraft. Jag tror att människor i dag inte bara väljer att flytta på grund av att det finns ett arbete, utan man spanar lite mer på platsen i ett bredare perspektiv. Tror det har stor betydelse för att locka folk hit, men även för att bibehålla så den yngre befolkningen bor kvar.

Om man kollar fram 20 år, hur ser Luleå ut då?

– Jag tror vi är en välmående stad. Vi har fler byggnader som törs sticka ut, banbrytande arkitektur. Lagt en större omsorg på det offentliga rummet, satsa mer på barnperspektivet i det offentliga rummet. Man brukar säga att en stad som är bra för barn är bra för alla.

Fredagsintervjun

Namn: Kjell Johan Eriksson-Buhr
Född: Oktober 1981 i Gällivare (38 år).
Yrke: Stadsarkitekt för Luleå kommun.
Bor: Villa i Unbyn, Boden.
Familj: Fru Johanna, sonen Holger och katten Siri.
Utbildning: Landskapsarkitekt på SLU. Stadsbyggnadsinriktning på LTH i Lund.
Gör helst på fritiden: Åka skidor och lyssna på musik.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!