Den mest långväga gästen kom från Boden. Mona Gustafsson har varit med från starten av Spitfireklubben, men pandemin har gjort att hon inte deltagit under de senaste två åren.
Dagen i ära har hon tagit med sig maken Nils.
– Egentligen får han inte vara här, men "gubben" har ändå tjänstgjort i armén, så nog måste han få följa med, säger Mona Gustafsson med ett leende.
Klockan 16 den 21:a i varje månad samlar Spitfireklubben sina medlemmar i en pub i Luleå. I nätverket ingår 135 pensionärer som har haft flygflottiljen och Kallax flygplats som sin arbetsplats.
– Vi träffas en gång i månaden. Det är inget krav att man måste vara med varje gång. Jag tror att vårt rekord är 50 deltagare samma kväll, berättar Roland Mattsson som är sammankallande kraft i föreningen.
Till 20-årsjubileet anslöt 31 personer, varav fyra kvinnor. Här blandades flygaress med flygmekaniker och kontorister. Återseendet gjorde att ljudnivån snabbt blev väldigt hög.
– Jag är väldigt nöjd över uppslutningen. Föreningen har i princip varit vilande i snart två år. Vi försökte genomföra några träffar i januari innan pandemin tog ny fart, men det var bara några få som kom. Därför känns det extra kul att det var så många på vårt jubileum, förklarar Roland Matsson.
När firas nästa jubileum?
– Få se nu, om fem år är jag 73 år... Då borde jag nog kunna hänga med. Mitt svar är om fem år. Så länge som det finns ett intresse att träffas under de här formerna, så länge kommer Spitfireklubben att hålla igång.