Varje planta har ett centimeterstort substrat bestående av stenull som återanvänds. Om inte plantan växer sig så stor att den spränger substratet.
Det är skördetider i containern när jag hälsar på hos Containing Greens. Vi passerar minst tre ståldörrar på väg in till hjärtat av RISE serverhall i Luleå. Lokalen var tidigare lagerhall för livsmedel men huserar nu en hypermodern forskningsanläggning och serverhall – och en container full med kål. VD:n Moa Johansson och driftansvarige Ellinor Emilsson visar vägen in till växthuset som är hjärtat av Containing Greens.
I prototypcontainern finns ett gäng gamla ventilationsrör som byggts om för att husera bland annat sibirisk bladraps, kanelbasilika, tatsoi med mera. De växer i ett nätt substrat och är nedsänkta i vatten. Tre varianter av UV-belysning strålar mot växterna och ersätter solljuset.
Containing Greens historia börjar en tid innan bolaget registreras. Moa Johansson och Adrian Arrosamena Mellgren paras ihop för ett sommarjobb. Uppdraget: Hitta ett problem som Norrbotten står inför – och lös det.
– Det kändes överväldigande när vi fick uppdraget, men det tog inte många minuter innan vi fick klart för oss att det var det här vi ville hålla på med, säger Moa Johansson.
Adrian hade skissat på en idé att som utspelade sig i Saharaöknen. Istället för att skicka bistånd i form av en container full med mat, varför inte skicka en container som producerar mat.
– Vi tog hans tanke och anpassade den för Norrbotten. Idag importerar vi 90 procent av alla grönsaker på vintern, vilket är helt orimligt sett till hur många som bor här och hur många som ska bo här. Då hade folk precis börjat hamstra mat under coronapandemin, säger Moa Johansson.
Det blev tydligt att länet inte klarar sig många dagar utan import. Problemet återfinns i många andra länder, Moa Johansson nämner; Island, Grönland, Ryssland och Kanada.
Blommorna är något som de annars inte sparar, då det tar energi från växterna. "Men det ser ju så fint ut på bild", säger Ellinor Emilsson.
Tanken är egentligen ganska enkel: Serverhallar genererar spillvärme, men värmen är inte "nog varm" för att bli till exempel fjärrvärme. In kommer hydroponisk odling.
– För att en grönsak ska kunna växa behövs vatten, sol och värme, säger Moa Johansson.
Just nu är det gröna blad som pryder containerns väggar, men de förklarar att det är fullt möjligt att odla annat.
– Det första vi testade var rädisor, men de sprängde stenullen och den gick inte att återanvända. Vi testade också att odla nätmelon men den tog så stor plats att det inte var rimligt, säger Ellinor Emilsson.
Moa Johanssons dröm är att odla jordgubbar.
– Tänk att ha färska lokalodlade jordgubbar till nyår? De säger ju att jordgubbarna här uppe är godare för att vi har mer sol. Så hade vi kunnat hitta ett sätt att ta vara på solen som finns häruppe så kan vi ju följa den året runt, säger Moa Johansson.
Genom att odla hydroponiskt så frångår de problemen med att odla på vintern i norr.
– Det spelar ingen roll vad det är för klimat utomhus, vi kan simulera klimatet här inne.
En av tre UV-lampor som företaget testar är ett hemmabygge bestående av en ram från en teve och delar från en gammal server. "Det är faktiskt den som fungerar bäst", säger Moa Johansson.
Men varför är då inte all odling hydroponisk om den har så stora fördelar? Det finns också vissa nackdelar att ta hänsyn till, exempelvis vid ett strömavbrott lämnas växterna åt sitt öde med det vatten de har och klarar sig bara i ett par dygn.
– När det går bra så går det väldigt bra och växterna växer fort. Men när det går dåligt så går det utför snabbt, förklarar Ellinor Emilsson.
– Jord är en stor buffert som kan hålla vatten och näring, pH-värdet kan inte plötsligt skjuta i höjden.
Tillgång till säker strömförsörjning är därmed en väsentlig del i tekniken. En annan är tillgången till spillvärmen från serverhallen. Växthuset kan med andra ord inte smällas upp var som helst.
– Det måste vara i anslutning till en serverhall, men skulle kunna vara utanför. Vi är inte helt klara med vilket skal vi tänker oss, säger Moa Johansson.
Ellinor Emilsson och Moa Johansson är två av fyra på Containing Greens som sysslar med hydroponisk odling med hjälp av spillvärme från Rise serverhall.
Men med allt detta sagt är egentligen grönsakerna en bisak. Bakom de gröna bladen döljs ett teknikföretag som avser att lösa ett världsproblem genom den teknik som de kallar "HeatHarvest". RISE serverhall kyls, som de flesta andra serverhallar, genom att kall luft leds in till servrarna och varmluft leds ut. Den minnesgode kommer kanske ihåg att ett skäl till att Facebook hamnade i Luleå var tillgången på "gratis" nedkylning. Men den varma luften betraktas ofta som spillvärme. Containing Greens teknik avser att ta vara på spillvärmen för att odla grönsaker eller annat oberoende av årstid.
– Det finns så oändligt mycket värme, 1 megawatt räcker för 2000 kvadratmeter odlingsyta och en av serverhallarna i Boden har vi räknat på, den genererar 36 megawatt spillvärme. Så det vi diskuterar nu är hur vi bäst tar till vara på värmen, säger Ellinor Emilsson.
Containern som utgör Containing Greens odling är en prototyp. De arbetar just nu med att ta fram hur en fullskalig odling skulle kunna se ut.
Oktober 2020 mitt under brinnande pandemi satt Moa, Ellinor och Adrian med verksamt.se och Bolagsverket framme på datorn. De skulle registrera bolaget och hade förväntat sig att det skulle gå ganska snabbt och smidigt.
– Men alla startade bolag så det var enorma handläggningstider, förklarar Ellinor Emilsson.
När de skulle fylla i suppleanter till bolagsstyrelsen trodde de sig vara en man kort och ringde in Andreas Eklund, affärsutvecklare på LTU Business. Han erbjöd sig istället att vara styrelseordförande och hjälpa dem att utveckla företaget.
– Vi fattade inte att om man bara är tre så behövs ingen suppleant (skratt), säger Ellinor.
– Men han är nog den av oss som har mest koll på läget.
Bolaget skulle vara dels ett teknikföretag, dels ett jordbruksföretag.
– Våra SNI-koder är ett ordentligt hopkok (skratt), säger Ellinor Emilsson.
Bolaget består alltså idag av fyra personer och som Ellinor Emilsson säger: Vi har skruvat varenda skruv härinne själva. Moa Johansson berättar nu att de är redo för nästa steg: En femårsplan finns och målet är att börja skala upp verksamheten och ta in de pengar som krävs för att färdigställa en säljbar produkt.
– Vi håller på att ändra en hel sektor och då tar det lite tid. Den här typen av odling finns inte i några landsbygdsprogram och inte i EU:s siffror, säger Moa Johansson.
Företaget andas inte helt oväntat en viss idealism och Moa Johansson är tydlig med att de inte kommer att välja den billigaste vägen framåt.
– Vi vet ju att våra produkter kommer att bli dyrare än vad andras kanske är. Men vi tror att i det samhälle vi lever i ser många hållbarhetsperspektivet som viktigt och de som inte ser det de blundar, säger Moa Johansson och understryker att de inte vill att produktionen ska hamna i Kina.