Michael Stenmark flyttade från Luleå som 23-åring och började jobba som assistent till en konstnärlig ledare i Stockholm. I dag är han själv konstnärlig ledare, sagoberättare, speldesigner och föreläsare vars spel har exporterats till 160 länder.
"Älskade sagor..."
Han växte upp på Bergviken i Luleå.
– Jag älskade sagor när jag var liten, någonstans där började det för mig. Jag fick kämpa på biblioteket för att få låna En världsomsegling under havet, en av de tidigare science fictionböckerna. Och om det inte vore för Star wars, ja då hade jag inte suttit här.
Michael Stenmark har precis gjort ett år i Tokyo där han gjorde mobilspel. Nu sitter han på ett fik i centrala Luleå, han har rest upp från Stockholm där han numera är bosatt, för några möten. Han är högst delaktig i Luleå kommuns nya spelstrategi.
– Jag sonderar terrängen för jag funderar på att sätta upp ett spelbolag här i Luleå. Jag tror att svensk spelutveckling skulle må bra av att folk sitter här, nära naturen. Det skulle vara väldigt befriande.
Spelindustrin är gränslös, det spelar nästan ingen roll var personalen sitter, spelen exporteras på en världsmarknad. Ett tiotal spelbolag i Luleå är inget omöjligt mål, enligt Stenmark.
– Spelutvecklare skulle kunna sitta ute i skärgården eller i fjällen och skicka in allt de producerar. Men det behövs oftast ett nav, ett kontor. Man mår bäst av det. Som i Stockholm sitter alla spelbolag på klustret på Södermalm.
"Kreativitet existerar knappt"
Michael Stenmark driver i dag egen firma och tillhör ”någon slags indiefålla”. För honom handlar spel väldigt mycket om filosofi.
– Om man inte förstår filosofin bakom ett spel, då ska man inte göra det. Jag är den som drömmer drömmar som får andra att drömma de drömmarna. Till skillnad från linjära berättande, som en bok, så läggs en till dimension på när det gäller spel. Man måste hitta anden i maskinen, den som gör att det blir hemskt skoj att spela och det är oavsett om det är Angry birds eller ett komplicerat science fiction-spel, säger han.
Idéer har han många av men när det kommer till begreppet kreativitet kommer han med invändningar.
– Kreativitet existerar knappt. Folk hittar på när de säger att de inte har någon inspiration, det är som att säga: jag vill inte, jag är lat. Kreativitet är att föra pennan till pappret och så kör man.
Du tror inte det blir ensamt för dig här uppe då?
– Det blir jag och Turborilla, till en början, i så fall. Två bolag är inte ensamt. Plus att jag aldrig känner mig ensam när jag sitter vid datorn.