Senast på fredag ska länsstyrelsen ha yttrat sig till Bergsstaten angående Jokkmokk Iron Mines AB:s ansökan om bearbetningskoncession för Kallak. Farhågor har rests att en järnmalmsgruva i Kallak kan riskera Laponias status som världsarv.
Det har varit många turer i tillståndsprocessen, som ännu inte är avgjord.
– Frustrationen för oss som bolag är att på senaste tiden har processen saknat transparens. Det är svårt att veta vad som händer. Vi blir aldrig ombedda att besvara vissa frågor, bara om vi har mer information att tillägga. Vi har lämnat in en omfattande ansökan som möter kraven, säger Kurt Budge, vd för Beowulf mining vars dotterbolag Jokkmokk Iron Mines driver Kallak-projektet.
– Ett beslut från länsstyrelsen skulle sätta fart på processen, tillägger han.
Men om länsstyrelsen inte stöder ansökan?
– Jag tycker att det vore helt inkonsekvent, med tanke på deras yttrande från juli 2015. Om jag ser på allt som sagts i processen, så kan jag inte se hur man inte kan stöda projektet.
Kurt Budge påpekar att bolaget investerat 72 miljoner kronor och 54,9 procent av aktierna i bolaget ägs av svenskar. Gruvan skulle innebära 500 jobb under byggtiden och cirka 250 permanenta jobb, samt indirekt uppåt 1 300 jobb påtalar han vidare.
Transporterna av järnmalm från gruvan kan komma att ske antingen på väg (E45) eller järnväg (Inlandsbanan).
– Vi vore en betydande kund för både Inlandsbanan och hamnen i Luleå. Det är ett projekt som är viktigt för Jokkmokk och Norrbotten, det skapar mycket möjligheter.
Kurt Budge påpekar att bolaget har uteslutit att transporter ska ske genom Natura 2000-området Jelka-Rimakåbbå, det gjorde man så snart man fick reda på att det fanns invändningar mot detta.
– Det är min fasta övertygelse att gruvdrift och renskötsel kan samexistera sida vid sida, säger Kurt Budge.
Varför är då Jåhkågasska sameby så negativ?
– Vad som varit ett problem för oss som företag är att de här förseningarna i processen har gjort det svårt att ha meningsfulla diskussioner med intressenter i Jokkmokk. Folk väntar alltid på ett beslut från en myndighet, säger Kurt Budge.
Jåhkågasska sameby står fast vid sin uppfattning att det inte går att fortsätta med aktiv renskötsel inom världsarvet ifall det blir en gruva i Kallak. Björkholmberget är av avgörande betydelse för samebyns fortsatta existens. Allt talar för att renskötseln i samebyn kommer att kollapsa, hävdar Jåhkågasska sameby i sitt yttrande till Bergsstaten.