På Talgas pilotanläggning vid Svartöstaden var det glada miner efter domen som beviljar brytning av 120 000 ton grafitmalm i ett dagbrott vid Nunasvaara. Domen kan överklagas inom tre veckor och det är inte osannlikt att så sker, men styrelseordföranden Per-Erik Lindvall konstaterar att det är ett stort steg.
– Det är som ett väldigt långt maratonlopp som går i mål, säger han.
Han känner glädje, men också tacksamhet till medarbetarna som i drygt tre års tid arbetat med att ta fram tusentals sidor med utredningar. Det är tack vare det de kan vara glada idag, säger han efter att ha skummat igenom de nästan 200 sidorna.
– Min spontana reaktion är att det är välskriven dom och vad jag kan se i linje med de önskemål och tankar vi haft om hur den här verksamheten ska kunna bedrivas på ett miljösäkert och bra sätt. Vi är väldigt nöjda med dagen, men det är en pusselbit i byggandet av en hel produktionskedja som ska leverera världens bästa grafit till batteriindustrin. Vi är inte på något sätt framme än.
Om domen vinner laga kraft ska gruvan förberedas för produktion, markavtäckningar ska göras och ett anrikningsverk byggas. Elkraft måste dras in och vägar förstärkas.
– Det är en hel del jobb att göra innan första stenen åker igenom anrikningsverket.
Även den planerade fabriken i Luleå måste gå igenom miljöprocessen.
– Trots att vi hållit på med det här i flera år känns det som att vi är i början. Men om det varit mer skrivbordsjobb så blir det mer byggande ju längre tiden går.
Talga räknar med att utvinna grafit till över 200 000 elbilsbatterier per år samtidigt som runt 150 arbetstillfällen skapas i Vittangi och Luleå. Fyra dagbrott finns med i visionen och det skulle innebära fler jobb.
Är kompetensförsörjningen en utmaning?
– Det finns fler bra och intressanta jobb än det finns personer just nu, så är det. Så vi måste se till att det kommer in fler i "snurran" utifrån istället för att rekrytera från varandra, för det vinner ingen på. Vi måste få in fler som är intresserade av att bygga framtidens samhälle i Norrbotten.
Bara dagar innan domen meddelade Socialdemokraterna i Kiruna att de säger nej till gruvan. Där finns nu en politisk majoritet som vill använda planmonopolet och inte ändra kommunens detaljplan.
– Jag tycker naturligtvis att det är lite märkligt, men jag ska inte ha synpunkter på hur Socialdemokraterna i Kiruna röstar och tänker. Jag utgår ifrån att när det här blir verklighet och hamnar i kommunfullmäktige så kommer frågan falla ut till vår fördel.
Hur skulle det påverka processen?
– Det är svårt att uttala sig om för det blir hypotetiskt. Det skulle överraska mig om Sveriges största gruvkommun plötsligt skulle vara emot gruvor, men det är inte möjligt att svara på.
Domstolen kom fram till att gruvan kan samexistera med renskötseln, hur tänker du att det ska kunna fungera?
– Jag förstår renskötselns problematik med skogsbruk, vindkraft, gruvor och andra aktiviteter i närområdet som påverkar deras verksamhet och jag har all respekt för det. Däremot är det så att domstolen väger samhällsintressen, enskilda markägare och näringsidkare som renskötseln mot de vinster som finns med att gå på den föreslagna vägen. Nu har domstolen funnit att det finns möjlighet och det är vårt företags ambition att hitta fungerande vägar fram så att båda ska kunna verka där.