Soldater utnyttjas som grå arbetskraft
LULEÅ. Bevakningssoldaterna på F 21 i Luleå och I 19 i Boden utnyttjas som grå arbetskraft. De får usel utbildning och används i stället som vakter. Den skarpa kritiken kommer från Värnpliktsrådet.
Foto:
Varje år gör cirka 1 500 ungdomar lumpen som bevakningssoldater.
Deras uppgift är att vakta regementet. Och mer än så blir det inte, hävdar Värnpliktsrådet och pekar på att utbildningen av vaktsoldaterna mer eller mindre är noll.
Sämsta regementena
Problemet finns runt om i hela landet, enligt Värnpliktsrådet, och väljer att peka ut F 21 i Luleå som ett av de sämsta regementena i landet på att ta hand om sina bevakningssoldater.
Lars Jäderblom, flottiljchef på F 21, håller till viss del med om Värnpliktsrådets kritik.
- Vi känner till problemet, som vi för övrigt delar med många andra regementen, och ska arbeta för att höja utbildningsnivån.
Men att säga att bevakningssoldaternas tid på
F 21 mer eller mindre är bortkastad det håller Lars Jäderholm inte med om.
Sparar miljoner per år
- När de lämnar flottiljen har de civilt meritvärde, vilket gör att de kan söka civil väktarutbildning. Dess-
utom kan de söka utlandsstyrkan. Därför vill jag
hävda att de får en bred utbildning.
Värnpliktsrådet hävdar dessutom att det är frågan om ett betydande resurs-slöseri och att försvaret skulle kunna spara runt 120 miljoner kronor om året på att anlita vaktbolag i stället för att ta in de värnpliktiga.
Billigare med civila vakter
- Civila väktarbolag är billigare. Varje värnpliktig som får för lite utbildning
är ett slöseri i sig. Bevakningsmodellen är förlegad och dess långvariga överlevnad kan bara förklaras genom. Försvarsmaktens brist på helhetssyn, säger Magnus Westerlund, pressansvarig vid Värnpliktsrådet.
Jan Salestrand, Försvarsmaktens produktionschef, delar inte Värnpliktsrådets bedömning.
- Vi har i våra utredningar kommit fram till att det skulle bli dyrare att anlita vaktbolag, säger han till Ekot.
Så jobbar vi med nyheter