Snickaren satte stil på den lägenheten

Inne i hallen är det mörkt. Det tar några sekunder innan blicken vänjer sig. Redan där förstår besökaren vad Rickard Granström gillar - hellre levande ljus än starka lampor. I hallen är golvet belagt med svart klinker. - Det är det absolut mest praktiska vid en ytterdörr. Trä förstörs på direkten av blöta skor, säger Rickard Granström och konstaterar att det har sina fördelar att vara snickare när det är dags att renovera. Det gäller inte bara det praktiska: att kunna snickra, tapetsera, lägga golv och känna till olika material. Även idemässigt står han stadigt. - Jag har varit i många hem och jobbat och har en exakt bild av hur jag själv vill ha det. Och när man har kunskapen, varför inte göra det bästa av det hela! Nu finns det förstås mer än arbete i hans liv. Till Rickards stora passioner hör musiken; han är basist i ett old school hardcoreband ("lite åt punkhållet"). Han spelar och tränar extremsporten paintball ("en adrenalinkick som inte liknar något annat"). Hemmavid är det den amerikanska skogskatten Kniven och saltvattensakvariet med clownfiskar han ägnar sig åt. Ett annat intresse står i bokhyllan: en samling av figurer från Tim Burton-filmen The Nightmare Before Christmas. Den slamriga musiken och det höga paintballtempot tillfredsställer en sida av hans personlighet. Det lugna, välordnade och genomtänkta hemmet en annan. - Det är skönt att komma hem till en bostad som är ren från misär. Jag blir tokig när det ligger för mycket grejer framme. Det är rätt mycket ordning och reda som gäller för min del. Rickard Granström fastnade direkt för bostadsrätten på Hermelinsgatan i Luleå. Detta trots att det bott en storrökare i lägenheten, att plastgolven sett sina bästa dagar och att tapeterna släppt och satt fast med häftstift. Anledningarna var flera. Han såg en utmärkt planlösning, med sovrum och badrum åt ett håll och kök och vardagsrum åt det andra. Han insåg att läget var perfekt, med närhet till centrum men ändå en bit vid sidan av. Och, inte minst viktigt, kunde han konstatera att trafikbullret från Varvsleden inte störde. Kort sagt: lägenheten hade potential, som det brukar heta i bostadsannonser. Det var bara att kavla upp ärmarna, bära hem 22 hinkar spackel och börja arbeta. Hallen försågs med spegelskjutdörrar, ett effektivt sätt att gömma förvaring och samtidigt öka känslan av rymd. I det långsmala köket flyttades en del av köksbänken till den motsatta väggen. På så vis blev utrymmet större, och köksbordet kunde placeras vid fönstret. Köket fick kakel i rött och en rostfri fläkt. - Svart, rött och rostfritt - det finns inget bättre. Jag skulle aldrig kunna tänka mig en helvit lägenhet. Den vita tapeten i köket är vald för att den lyfter fram de andra färgerna. Det effektfulla golvet i köket är detsamma som det i vardagsrummet, ett bokgolv med dekorlister i valnöt. Rickard Granström "hittade" det på vinden hos föräldrarna i Rosvik, där det legat oanvänt i 14 år. Att detaljer och material återkommer på flera håll ger ett enhetligt intryck. - Det ska kännas att det är en och samma lägenhet det handlar om. Med en pappa som är snickare - det är hans firma Rickard arbetar i - och en mamma med ett förflutet som inredningsarkitekt, finns en hel del kunskap inom familjen. - Brorsan var här och hjälpte mig när jag rustade, det tog drygt två månader. Mamma har också varit här, men hon har inte fått bestämma något. Jag har kommit på allt själv. Vad tycker hon om resultatet? - Hon är faktiskt jättestolt. Hon tycker det är kul att hennes son är bra på att inreda, även om det här inte riktigt är hennes stil. Rickard Granström har själv vissa funderingar på att bli inredningsarkitekt, men säger snabbt att det förstås är svårt att nå dit. - Men har man inga drömmar vore livet ganska tråkigt?

Snickaren satte stil på den lägenheten

Den inrökta, nedgångna lägenheten såg inte mycket ut för världen. Rickard Granström köpte - och började rusta. Resultatet blev det han tänkt sig.- Det är lite retro över det hela, men ändå modernt. Absolut ingen fjällstugekänsla med panel, sånt avskyr jag.