Familjen Svalberg bor i Klöverträsk, drygt fyra mil från Luleå. Dottern är 12 år, har grav autism, och går på träningsskola i stan. På grund av hennes funktionsnedsättning har hon skoltaxi som kör henne till och från skolan varje dag.
En eftermiddag för ett par veckor sedan tog mamma Ingela Svalberg emot en ledsen och hysterisk dotter.
– Från oss till skolan är det 4,2 mil och om man kör lagligt tar det 42 minuter att köra den sträckan. När klockan var 13:25 ringde min telefon. Jag hann inte svara, men var hemma på gården två minuter senare, berättar Ingela Svalberg.
Taxichauffören stod redan och väntade på uppfarten.
– Han säger att han försökt ringa då det inte var någon som var hemma och tagit emot. Jag svarade honom att han var lite väl tidig eftersom hon slutar klockan ett. Han svarar att hon fått sluta tidigare och åker sedan iväg.
Ingela blev kvar på garageuppfarten. Bilresan från Luleå till hemmet hade gjort dottern upprörd och när hon lugnat ned sig blev hon apatisk.
– Jag blev lite fundersam om det verkligen kan vara så att skolan släppt iväg henne tidigare så jag sms:ar en lärare och frågar om det stämmer, för i så fall måste de se till att inte göra det i fortsättningen, så att någon av oss föräldrar hinner hem. Men jag får till svar att dottern slutat klockan ett precis som vanligt.
Beskedet gjorde Ingela Svalberg arg. Hon räknade ut att om taxichauffören hämtat dottern några minuter efter klockan ett så hade han kört de 4,2 milen på 21 minuter, en resa som om man håller hastighetsbegränsningen tar drygt 40 minuter då färden dels går genom bostadsområden och passerar byar där hastigheten bitvis är nedsatt till både 40 och 60 kilometer i timmen.
– Fyra av fem dagar i veckan mår man dåligt för det är max en chaufför i veckan som man kan känna sig trygg med. De flesta chaufförerna skäms inte ens för att rivstarta från oss och gasa på de 400 metrarna till korsningen där byns barn cyklar till skolan. En annan gång fick jag syn på taxin när chauffören körde 140 kilometer i timmen genom Antnäs där det är 60 och körde sedan om fyra bilar på insidan av påfarten till motorvägen.
När Ingela kommit fram till att chauffören måste ha kört väldigt fort ringde hon taxibolaget och begärde att få veta vilken chaufför som kört hem dottern för att kunna göra en polisanmälan, men nekades tillgång till uppgifterna av kvinnan i växeln.
– Hon sa att det inte gick att få fram de uppgifterna, men jag har jobbat som transportledare för tyngre transporter och vet att det går att gå in i efterhand och läsa av både snitthastighet och vilotider.
Familjen Svalberg har under åren haft flera kontakter med taxibolaget bland annat för att påtala att det körs väl så fort till och från skolan.
– En gång svarade vd:n att han skulle prata med chaufförerna att inte köra för fort med henne i bilen, men de ska inte köra för fort alls, det handlar inte bara om vår dotter.
Ingela Svalberg berättar att hon som förälder känner sig maktlös.
– Vi har anmält flera incidenter men vi får aldrig någon återkoppling och inget har resulterat i vare sig en tillbudsanmälan eller en varning. De missförhållanden som påpekas till kommun och taxibolag utreds inte och ingen ställs till svars. Som förälder har vi aldrig heller fått veta var vi ska anmäla saker som händer.