– Jag brukar fråga folk vad de ser när de ser den här högen, säger Henrik Östberg och pekar på en skrothög på den stora gården. För honom är det inte en värdelös skrothög utan olika metaller, plast och annat som går att återvinna och sälja. Det är pengar, med andra ord.
Henrik Östberg, är platschef för Kuusakoski i Luleå. En av tre återvinningsterminaler som företaget har i Norrbotten. De andra finns i Gällivare och Kiruna. På anläggningen i Luleå arbetar åtta anställda. Huvudkontoret ligger i Skellefteå där omkring 50 personer arbetar.
– För några år sedan investerade vi i Skelleftehamn omkring 30 miljoner kronor i en kabelgranuleringsanläggning dit all vår kabel går, främst kopparkabel, för att malas ner till ett fint pulver, säger han.
Kuusakoski AB, som har terminaler över hela landet, är ett dotterbolag till finska Kuusakoski Oy, Det svenska företaget ökade sin nettoomsättning från drygt 1 miljard kronor 2020 till drygt 1,5 miljarder kronor 2021. Resultat efter finansnetto ökade under samma tid från knappt 24 miljoner kronor till drygt 59 miljoner kronor.
Det är främst företag som är Kuusakoskis kunder, men även privatpersoner vänder sig till dem.
– Vi åker även ut och hämtar skrot från företag och privatpersoner, men vi tar givetvis betalt för det vi hämtar in. Vi hade en kund som ringde och ville veta skrotpriset för han hade en väghyvel som han hade skurit ner. Det var 20 ton och det är mycket för en privatperson, säger Henrik Östberg.
I Sverige genererades 2020 sammanlagt 152 miljoner ton avfall, fördelat på 144 miljoner ton icke-farligt och 8 miljoner ton farligt avfall. Cirka 76 procent av avfallet är mineraliskt gruvavfall som kommer ifrån gruvbranschen. Bortsett från gruvavfallet så är det byggbranschen som genererar de största mängderna avfall, 14,2 miljoner ton, jämfört med hushållen, 4,6 miljoner ton och tjänstebranscherna 2,2 miljoner ton, visar en rapport från Naturvårdsverket.
– Idag har vi inte de traditionella tipparna som man hade förr i tiden då man fick köra över en kant. Du kunde köra ett bilvrak dit. Idag ska återvinningsgraden gärna vara 100 procent, säger Henrik Östberg.
Även skrotbranschen har fått känna av konsekvenserna av kriget i Ukraina då det påverkar priset på olika metaller.
– Jag har aldrig under mina år varit med om att vi köpt färdigt järnskrot för fem kronor kilot, men det har vi gjort i vår. I samband med kriget i Ukraina så blev det tvärstopp av exporten från Ryssland då inget gick ut därifrån. Efterfrågan var god så priset gick upp, men nu håller det på att bromsa in. Nu ligger priset på järnskrot strax under tre kronor per kilo och då omsätter vi inte lika mycket pengar, säger han.
Priserna har också fluktuerat mycket.
– Det har varit flera månader med nedåtgående pris satta som veckopriser, men att kunna göra affärer på veckopriser är jättesvårt. Nu har det stabiliserat sig så det är två veckors intervaller. För aluminium, rostfritt, koppar, kabel, mässing och patronhylsor har det också varit svajigt och de har legat högt i vår och sommar, säger han.
På väg tillbaka över den stora industrigården stannar Henrik Östberg upp. Böjer sig ner och tar upp en spik.
– Vi är noga med att alltid städa och ha rent på backen, trots att vi jobbar med skrot. Det är lätt att få punktering, säger han och stoppar spiken i fickan.