Skräpplockarna - ett säkert vårtecken

Det som göms i snö kommer upp i tö. Det gäller i allra högsta grad för skräp. Som ett säkert vårtecken håller nu skolklasser och föreningar på med skräpplockning runt om i Luleå.- Det går ju fort när vi är är många, säger Dennis Gustafsson, ordförande för Luleå friidrottsförening.

"Tyvärr har vi inte hittat några sedlar eller andra värdesaker", säger Thomas Åström.

"Tyvärr har vi inte hittat några sedlar eller andra värdesaker", säger Thomas Åström.

Foto:

LULEÅ2008-05-21 06:00
Sedan mitten av 70-talet erbjuder Luleå kommun föreningar och skolklasser ersättning för att plocka skräp. Ett 50-tal föreningar klarar på ett par veckor av cirka 120 städområden. Uppåt 200 kubikmeter skräp samlas ihop. Enligt kommunen deltar nästan
1 000 personer, de flesta ungdomar, i städkampanjen och sammanlagt betalar kommunen ut 200 000 kronor per år i ersättning.
Årets vårstädning har inletts i dagarna och NSD träffade medlemmar i Luleå friidrottsförening, föräldrar och barn, som entusiastiskt rensade Storhedens industriområde från skräp.
- Den är en hel del skräp från transportemballage. Det märks att vi är på ett industriområde, säger Thomas Åström som är här med döttrarna Julia, 10, och Melinda, 8.
Man kan hitta det mesta i dikena på Storheden - lastpallar, navkapslar, motordelar med mera.
- Tyvärr har vi inte hittat några sedlar eller andra värdesaker, säger Thomas Åström leende.
Rejäla handskar
Jennifer Sundström och hennes mamma Katarina Nilsson-Sundström har rejäla handskar på sig. Det behövs, både för att skydda mot smutsen och för att inte skada sig på glas eller andra vassa föremål.
- Inte så kul, svarar Jennifer på frågan om vad hon tycker om skräpplockningen. Men det ger pengar till föreningen och uppslutningen är bra, över 50 personer sammanlagt, så det blir bara ett par timmars arbete.
Någon träningseffekt för friidrotten ger knappast skräpplockningen, enligt Jennifer Sundström.
Men att böja sig framåt hundratals gånger och plocka upp skräp borde åtminste bidra till strechning av musklerna på lårens baksida.
Prydligt uppradade
När diken och vägrenar är renplockade står fulla svarta plastsäckar prydligt uppradade och redo för hämtning.
- Det här är en av de jobbigaste och mest skräpiga städområdena. Speciellt vid returpappersupplaget. Men just därför är det också bra betalt och det går ju fort när vi är många, säger Dennis Gustafsson när alla njuter av en fikastund efter väl förättat värv.
Klyschan "vi hade i alla fall tur med vädret" stämmer i år.
- I fjol spöregnade det, säger Dennis Gustafsson och blickar tacksamt upp mot kvällssolen.  
FAKTA Nedskräpning
4 Den vanligaste nedskräparen en yngre man mellan 15 och 29 år.
4 Kvinnor över 65 år skräpar sällan ner.
4 Nästan 9 000 ton skräp slängs årligen på marken i Sverige - det motsvarar 70 ton i Luleå.
4 Skräpet kostar landets skattebetalare runt 400 miljoner kronor årligen - det motsvarar 3,2 miljoner kronor i Luleå.
4 Nästan 50 procent av allt skräp i stadsmiljöer är relaterat till tobak.
4 Det slängs uppskattningsvis sex miljoner fimpar i Luleå under ett år.
Källa: Stiftelsen Håll Sverige rent
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!