"Skönt att de tog alla"
Bilden av att fler ungdomar nyttjar narkotika delas inte av Andreas Nilsson, ungdomsgruppen inom drog- och missbruksenheten i Luleå.- Det har snarare blivid en nedgång efter insatsen från polisen.
Andreas Nilsson beskriver sig som en spindel i nätet i arbetet med ungdomar som missbrukar droger. Han betonar att det som vuxen är viktigt att visa på var gränserna går.FOTO: Bengt-Åke Persson
Foto: Bengt-Åke Persson
Ett beslag på Örnäset visade att cirka 30 ungdomar i åldrarna 15-18 år använt sig av narkotika.
- Det var skönt att de tog alla på en gång, säger Nilsson som arbetar med ungdomar upp till 20 år.
Tidigare tillslag har gjorts mot en och en. Något som inte lett till att sällskap där droger används splittrats.
Svårt att bryta
Andreas Nilsson beskriver droganvändandet som en social händelse.
- De som tidigare försökt bryta med sina gamla kompisar kan drabbas av ensamhet. Nu kan de som försöker sluta söka stöd hos varandra. Det här är det bästa man gjort från polisens sida på mycket länge, säger han som erkänner att arbetstrycket på enheten ökade just efteråt. Men att det nu lugnat ned sig.
I vanliga fall är det föräldrar, skolan eller socialtjänsten som ser till att kontakten skapas mellan missbrukare och ungdomsgruppen.
Vid första samtalet försöker man reda ut vad det handlar om, varför ungdomen valt att missbruka droger.
Individuell behandling
- Är de under 18 år är föräldrarna med. Mellan 18 och 20 kan de komma ensam eller med föräldrar, säger Nilsson och tillägger att enheten erbjuder stöd- och motivationssamtal samt drogtester.
Behandlingen är alltså individuellt anpassad. Det vanliga är fem till sju träffar, en gång i veckan. Men i vissa fall kan det handla om upp till ett år.
Det som avhandlas är bakgrunden, personens mående.
- Livet i allmänhet, sammanfattar Nilsson som också betonar att många ungdomar slutar direkt efter att polisen gjort hembesök. Då har de synliggjorts och blivit medvetna om olagligheten.
Inläggning på den slutna enheten kan bli aktuellt om ungdomarna inte kommer drogfria efter ett par träffar. Även dem som visar ett beteende som inte skvallrar om ett gott liv.
Hur reagerar föräldrar?
- Det största är nog att de känner sig otroligt lurade. Givetvis också besvikelse.
Många känner sig också otillräckliga, då de inte sett några signaler på vad som är på gång.
- Många kan klara av skolan. Det finns inga generella riktlinjer som avslöjar alla missbrukare.
För dem som arbetar mot droger är det viktigt att hålla sig ajour och då är nätet ett användbart verktyg.
Men det gäller också att ta sig tid att lyssna på ungdomar, föräldrar samt samarbeta med andra berörda i nätverk.
Mellan 20-30 ungdomar per år söker hjälp hos ungdomsgruppen, som är ett samarbete mellan socialtjänsten i Luleå och landstinget.
- Det är ett lite unikt samarbete, säger Nilsson och tillägger att liknande skulle behövas överallt.
Haschet dominerar
Hasch handlar det om i 75 procent av missbruksfallen i Luleå. Nätdrogerna fem procent.
- De unga klarar inte av att ha tråkigt. De måste alltid ha input. Många gånger handlar det om brist på sysselsättning, vilket är oerhört viktigt för självförtroendet, säger han och efterlyser satsningar på ungdomsgårdar. Arbete och chans till lärlings/praktikplatser är andra viktiga ingredienser. Tristess är en förklaring till återfall.
Missbrukarna beskriver han som de största egotripparna - tar något för att få en upplevelse. Smällen får omgivningen ta.
- Vinsterna gör man i början när man inte är fast i beroende. Det är skönt då. Om det inte vore det skulle ingen börja.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!