"Skolorna är inte förberedda"

Lärarna på nedläggningshotade Välkomsten svävar i ovisshet om framtiden. Och de menar att Luleås skolor är helt oförberedda på att ta emot flyktingbarn.

Lisbeth Nilsson, specialpedagog som nu arbetar med ledningsstöd, menar att direktintegreringen inte fungerar bra. Integration fungerar inte av sig självt.

Lisbeth Nilsson, specialpedagog som nu arbetar med ledningsstöd, menar att direktintegreringen inte fungerar bra. Integration fungerar inte av sig självt.

Foto: Lars-Göran Norlin

LULEÅ2014-05-06 22:00

Pedagogerna på Välkomsten, Luleå kommuns skola för nyanlända flyktingbarn, är oroliga över den framtida integrationen i Luleå. Och de vet fortfarande ingenting om framtiden för den hyllade verksamheten som de bedrivit de senaste åren.

NSD har tidigare berättat om barn- och utbildningsförvaltningens planer på att avveckla verksamheten på Östra skolan, för att istället integrera barn direkt i Luleås skolor. Samtidigt har Luleå nyligen utsetts till pilotkommun av Skolverket och SKL just för arbetet med Välkomsten. Där ska Luleå fungera som stöd åt andra kommuner.

Specialpedagogerna Lisbeth Nilsson och Ingrid Lövgren samt språkläraren Maria Ollikainen var nyligen och träffade de andra kommunerna som utsetts till piloter i integration. De gör tvärtom som Luleå.

– I Malmö har man haft direktintegrering av de yngre eleverna, men man har frångått det nu. Man har sett att det blir för stort tapp i början, säger Maria Ollikainen.

Enligt Ingrid Löfgren är direktintegrering det sämsta alternativet.

– Det är den erfarenheten man gjort i Malmö, säger hon.

Även Borås har övergett metoden.

– De fick backa efter ett halvår med direktintegrering. Det fungerade inte. Lärarna framför allt protesterade, säger Lisbeth Nilsson.

De befarar alla att skolorna i Luleå kommer vara helt oförberedda på att ta emot nyanlända flyktingbarn, varav många svårt traumatiserade analfabeter.

– Grundproblemet är att förutsättningar inte skapas innan man sätter igång en förändring. Nu ska vi starta någonting, men vet inte riktigt hur utan det får lösa sig vartefter, säger Maria Ollikainen.

– De värsta är att skolorna är inte förberedda. De har inte fått någon kompetensutveckling i hur man arbetar med språkutveckling, säger Lisbeth Nilsson.

De har ännu bara hört vagt formulerade idéer om framtiden.

– På grund av bostadssituationen är det väldigt olika hur man tar emot barn i vår kommun. Hertsön, Tuna, Örnäset är de som tar emot flest. Sen plötsligt är det slut på bostäder och då kan det gå ett år när man inte tar emot någon. Hur ska man då upprätthålla kompetensen?, säger Ingrid Löfgren.

Kommunalrådet Yvonne Stålnacke (S) har tagit emot ett brev från lärarna på Välkomsten men hon är förtegen. Förhandlingar om verksamhetsförändringen pågår.

– Skolledningen och politiken har en uppfattning och Välkomsten en annan. Välkomsten har en jättebra verksamhet och jag värnar om de som finns där. Men från skolan säger man väldigt tydligt att det man gör nu behövs för att säkra verksamheten. Och för att göra det ännu bättre för dem de det berör, säger Yvonne Stålnacke.

Välkomstens tidigare rektor Lisbeth Åström har gått i pension och en tillförordnad verksamhetschef har tillsatts.

BAKGRUND Nedläggningen av Välkomsten

Välkomsten är Luleå kommuns mottagningsskola för flyktingbarn, där upp emot 100 barn kan finnas i verksamheten. Just nu finns 70 barn i skolan.

I mars fick skolan två besked. Dels att de tillsammans med tio andra kommuner utsetts till pilot och stödkommun. Dels att verksamheten skulle omorganiseras och att mottagningsskolan skulle läggas ner.

Barn- och utbildningsförvaltningen hänvisade till ny lagstiftning. Men detta har tillbakavisats av utbildningsdepartementet.

Skolans rektor Lisbeth Åström Har gått i pension och en tillförordnad rektor har utsetts.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om