Moderaterna i barn-och utbildningsnämnden i Luleå vill återinföra resursskolor eller särskilda undervisningsgrupper i befintliga skolor och jublar gör Carola Andersson, skolombud för Autism- och aspergerföreningen i Norrbotten. Hon arbetar på Kryddgården, en särskild undervisningsgrupp på Fagernässkolan i Boden, sedan starten 2015.
På Kryddgården finns elever i årskurs 1–6 med olika neuropsykiatriska funktionsvariationer, bland annat adhd och autism.
– De skulle se slutbetygen för de här eleverna som inte skulle ha klarat av skolan annars, säger Carola Andersson.
Att elever riskerar att bli utpekade, som är ett av motargumenten till särskilda undervisningsgrupper och diskussionen kring antalet resurser i klassrummet när problemet för eleverna är miljön, handlar enligt Carola Andersson, om okunskap.
– Man måste veta vad man talar om innan man uttalar sig om vad som är bra eller dåligt. Jag uttalar mig inte hur en motor i en lastbil fungerar om jag inte vet det.
Hennes önskan är att fler kommuner insåg vinsterna med resursskolor och att det krävs en högre kunskap hos beslutsfattarna.
– Sätt en resurs på varenda elev, men det kommer inte att lösa problemet. Man skickar in eleverna i ett utanförskap om man tvingar dem att vara i en miljö som de inte mår bra i.
Nämndinitiativet om återinförande av resursskolor i Luleå kommun ligger hos barn- och fritidsförvaltningen för beredning.