Skolchefen Maarit Enbuske har gjort en första analys varför kostnaderna för förskolan i Luleå överstiger vad man kan förvänta sig, sett till kostnaderna för jämförbara kommuner. 2017 var den så kallade nettokostnadsavvikelsen 73 miljoner kronor.
En anledning är högre pedagogisk kompetens. Luleå har en högre andel förskollärare än jämförelsegruppen större städer, där andelen ligger på 52 procent.
– Vi ligger på 66 procent förskollärare, bara det är nio miljoner kronor i merkostnader, säger Maarit Enbuske.
Merkostnaden beror på att förskollärare har högre löner än barnskötare.
– Det här är inget som vi vill ändra på. Vi vill ha så hög behörighet som möjligt, det är en viktig kvalitetsfaktor, tillägger hon.
– Jag vet att vi har en hög ambitionsnivå inom förskolan, säger Maarit Enbuske.
Flera kvalitetsmått visar på det; 91 procent av barnen får plats på förskolan i Luleå på önskat datum och väntetiden för barn som inte fått plats på önskat datum är fem dagar.
– Vi har en ob-omsorg som kostar oss 3,9 miljoner kronor. Det är en viktig jämställdhetsfråga tycker jag.
Förskolan i Luleå har också högre personaltäthet; 4,9 barn per medarbetare jämfört med 5,1 barn per medarbetare i jämförelsegruppen.
– Räknat på i snitt 3 000 barn är det 24 tjänster, ungefär tolv miljoner kronor.
Driftskostnaderna är lägre i Luleå medan lokalkostnaderna, räknat i kronor per barn är högre i Luleå än i jämförelsegruppen större städer.
– Skillnaden är ungefär 5 000 kronor per barn, säger Maarit Enbuske.
Lokalkostnaderna är 16,8 miljoner kronor dyrare i Luleå än i kommungruppen.
– Där kan jag inte säga om det beror på att vi har högre hyra, det måste vi titta på, vi har en känsla av det. Vi har en något högre lokalyta per barn i Luleå jämfört med kommungruppen.
Maarit Enbuske förklarar att förskolan har riskfastigheter som är i så dåligt skick att de måste renoveras, då behövs det reservlokaler under tiden det sker. Förskolan behöver också ha reservlokaler eftersom behovet av förskoleplatser varierar mycket mellan skolstarten och vårterminen.
– I augusti är det en stor grupp sexåringar som lämnar förskolan samtidigt. Det kan skilja tio avdelningar i vår kommun mellan höst och vår, säger Maarit Enbuske.
Går det att göra något åt kostnaderna?
– Lokalfrågan är en del vi måste titta på och vilken reservkapacitet behöver vi ha? Det är viktigt att vi inte skär i det som är närmast barnen, det måste finnas personal runt barnen, det är viktigt, säger Maarit Enbuske.
Hur mycket är rimligt?
– Det kan jag inte säga i dagsläget. Även om politiken har sagt att förskolan sticker ut så har vi inte fått några direktiv. Till syvende och sist är det ett politiskt beslut. Nog förstår vi att vi behöver jobba med förskolan eftersom den sticker ut, säger hon.
– Varje förskola måste ha ett eget kök, lägger man ihop två förskolor kan man ta bort ett kök. Med litet större driftsenheter, klart det ger effekter.
Men att lägga ned och slå samman förskolor i bostadsområden och byar är känsligt, det visar inte minst debatten kring Framtidens skola.
– Här är man van att det ska vara väldigt nära till förskolan. Jag kommer från Övertorneå där det inte fanns den möjligheten, det kan vara två-tre mil till en förskola.
– Är det viktigt med bra kvalitet eller att vi har massor med lokaler och kök? Det är de frågorna man måste ställa sig, även som förälder, säger skolchefen Maarit Enbuske.