Skolchefen: "Resursskolor Àr inte ett misslyckande"

Under flera Är har kommunen jobbat med ett nÀra samarbete med socialtjÀnst, ungdomspsykiatrin och skolan runt elever med NPF-diagnoser. Samtidigt har det pÄgÄtt ett arbete för att tillgÀngliggöra lÀrmiljöer, men ÀndÄ ser LuleÄ kommun ett behov av resursskolor.

"Det handlar mer om elevens rÀtt att fÄ den utbildning man har rÀtt till", sÀger Maarit Enbuske om ett eventuellt införande av resurskola.

"Det handlar mer om elevens rÀtt att fÄ den utbildning man har rÀtt till", sÀger Maarit Enbuske om ett eventuellt införande av resurskola.

Foto: Anna Isaksson

LuleÄ2023-02-09 06:00

Enligt skolchef Maarit Enbuske har kommunen jobbat ett flertal Är med att tillgÀngliggöra lÀrmiljöer och anpassa undervisningen.

– Det Ă€r mĂ„nga elever som mĂ„r bĂ€st av tydliga rutiner och tydliga arbetssĂ€tt och att veta vad som ska göras hĂ€rnĂ€st. Strukturen kan Ă€ven handla om att jobba i ett och samma klassrum under en skoldag och att inte behöva byta lĂ€rare lika ofta, samt att alla lĂ€rare ger samma information.

I LuleĂ„s skola jobbas det sedan ett tag tillbaka med olika typer av hjĂ€lpmedel, bland annat bilder som stöd i undervisningen eller extra klockor som meddelar eleverna om lektionsslut. Det kan röra sig om olika former av avskĂ€rmning till exempel hörlurar eller hur man placerar bĂ€nkar i ett klassrum. 

Om det dĂ€refter i klassrummet finns ett större behov för vissa av eleverna, ordnar skolan med ett team runt eleven. Teamet bestĂ„r av lĂ€rare, elevhĂ€lsa och specialpedagoger, utöver kapacitet frĂ„n socialtjĂ€nsten och ungdomspsykiatrin. För mĂ„nga elever rĂ€cker dessa stödĂ„tgĂ€rder för att kunna ta till sig och klara skolundervisningen, men det gĂ€ller inte alla. Det Ă€r för dessa elever som resursskola kan bli den form som de tillgodogör sin undervisning genom. 

– Det Ă€r en möjlighet att Ă€ndĂ„ kunna ha rĂ€tt till en utbildning Ă€ven om man har stora behov, sĂ€ger Maarit Enbuske.

Men att dessa individer inte skulle kunna fĂ„ rĂ€tt utbildning i sin klass, i klassrummet, ser inte skolchefen som ett misslyckande. 

– Det handlar mer om elevens rĂ€tt att fĂ„ den utbildning man har rĂ€tt till. I en resursklass kan eleven ges mer resurser Ă€n om individerna Ă€r utspridda i olika klasser och dĂ„ Ă€r det svĂ„rare att ge ett fullt stöd till eleverna, sĂ€ger skolchefen i LuleĂ„ kommun.

Maarit Enbuske menar att det redan idag finns elever i tillfĂ€lliga mindre undervisningsgrupper sĂ„ kallade studios, dĂ€r eleverna befinner sig i ett mindre sammanhang. Det Ă€r de elever som idag befinner sig i tillfĂ€lliga lösningar, som kan ha svĂ„rt att Ă„tergĂ„ till klassrummet, som resursskolorna skulle vara ett alternativ. 

– Men exakt hur mĂ„nga elever som skulle omfattas av resursskola, och var eleverna ska fĂ„ sin undervisning, Ă€r frĂ„gor som vi fĂ„r vĂ€nta med att svara pĂ„ tills utredningen Ă€r klar, sĂ€ger hon.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!